Jag tänkte att jag skulle fixa en sida som bara handlar om LED-lampor eftersom det är en liten djungel av färger, applikationer, leverantörer, kopplingsscheman, effektberäkningar, 12/230V och liknande. Alla som tycker att jag borde inkludera ngt som passar här är välkomna att skriva det som kommentar. Alltifrån idéer, leverantörer, teknik och lite frågeställningar. Jag låter denna sida få bli ett litet reklamplank för återförsäljare eftersom många av mina bloggbesökare söker just på detta. Däremot tar jag mig friheten att rensa i kommentarerna när jag lagt upp eventuella önskemål.
Mina övriga inlägg om LED
Exempel:
- Mina LED-exempel
- Bildexempel hos Upplyst.se
- Bildexempel på Molectrics forum
Leverantörer:
- Molectric / LEDteknik.se - mycket bra utbud för hemmabyggaren, samt färdiga lösningar
- NS Effektivare Energi – bra utbud av ersättnings-LEDs och inbyggnadspaket, har även lite solcellsprodukter.
- Enviro-Light Electronics – LEDs 12/230V (upp till 30W power-LEDs) och gatubelysning
- Solarit / Diodlampor.nu - sockel, stift och inbyggnad 12V / 230V
- Upplyst.se - För hemmabyggaren, många bildexempel
- Autema – Mycket inom LED och elektronik
- Diodhuset.se - Speciellt bil- och båtLEDs
- Optoga – Mycket inom LED och power-LED, samt 230VAC-LEDs, mostly B2B
- IKEA – Jansjö-serien av LED-lampor
- Yd Circuit – LE och LED koncept mestadels för företag (B2B)
- Xenonkungen – LEDs för bil och MC
- TRG Design – LE och LED-lösningar, bil- och powerLEDs
- TRG Components – Har det mesta inom elektronikkomponenter och LEDs
- BLP-Listen – LED-Ljuslister i olika miljöer.
- LegoElektronik – Lite LEDs, men mycket alternativ energi
- Kjell&Company – LEDs för sockel, samt flertalet gadgets
- Clas Ohlson – En del LEDs och LE
- Jula – Diverse lampor och gadgets
- Båtsystem – LEDs 12V, marina applikationer
- LEDDER – Stort LED-utbud, ingen webshop
- Elshop.se – Främst LEDs till bil
- Elbutik.se – Mycket för hemmet och lite LED
- LitePol – LEDs med inriktning mot datorer
- LimeLight – LED armaturer
- Nordic LED AB – LED-grossist för arbetslampor, LEDs i offentliga utrymmen och gatubelysning
- Liotec – Ficklampor, pannlampor, cykellampor m.m. med LEDs
- LEDtek.se – 12 och 230 V LEDs för hus och bil/MC, samt Xenon-lampor
- Roca Industry – belysning för båt och industri
- Ljuspunkten.se – Inom- och utomhus LEDs, samt bil
- Bilbröderna – LEDs till bil
- Aros Marin – 12 volt ersättningslampor till bla båt
Relaterade länkar:
- Wikipedias lysdiod-sida
- Introduktion till lysdioder (svenska) – 64bits
- Jämförelse av ljuskällor – FrittLiv
- Beräkning av motstånd till serie och parallellkopplingar (eng) – LED Center
- LED-museum – En skräpig sida om allt du behöver och inte behöver veta om LEDs
- Lampjakt.se – Registrera dina lampbyten och se hur mycket vi sparar.
Fora för LED:
- Molectric forum på svenska
- Linear forum på engelska
Lunken
Olov Källgarn
86 kommentarer
24 januari, 2008 kl 10:13
Bäste Lunken,
Slank in på din sida via Birger Ss. Så mycket spännande du har här och vilken fin ton du och andra för samtalet i!
När jag såg ditt och andras ambitiösa upplysningsarbete om alternativ till konventionell glödlampa, främst LEDs, blev jag nyfiken på hur du värderar det utvecklingsprojekt som drivs inom Lightlab, http://www.lightlab.se. Teknik är inte mitt område.Jag har förbluffats över den uthållighet som de uppvisar och den målbild de dras fram med hjälp av. Vill du kommentera, undrar Sven Erik.
24 januari, 2008 kl 11:21
Tack Sven Erik
Ja, bra fråga. Jag är inte tekniker själv men om ljusets färg är ok och att priserna på lamporna inte blir för höga så tror jag absolut att dessa borde slå. Just t ex dimbara LE-lampor är få och mycket dyra, samt att de innehåller oönskade ämnen då.
Vad jag inte förstår (eller jo, det gör jag väl egentligen) är att dom i princip dissar LEDs.
Färgskalan är ju obegränsad om man andvänder RGB, ljusutbytet mycket stort samt att de absolut är dimbara med rätt teknik och har en otrolig livslängd. Detta nämner dom inte, men man vill väl inte framställa annan teknik i allt för bra dager.
Men det är alltid roligt med svenska clean tech företag, och man får hoppas att patentet gör att dom går runt för fortsatt utveckling och forskning.
24 januari, 2008 kl 20:56
Hej Lunken!
Vad kul att hitta en sida som på allvar tar upp och diskuterar High Power LED-teknikens framtid. Vi är en grupp på sex personer som nyligen startat ett företag med fokus på att hitta, och göra kommersiellt tillgängliga, lösningar där LED-teknik används inom belysning “på riktigt”. Vår bakgrund är olika, men det som är kul är att vi lärde känna varandra genom att vi deltog i samma pappagrupp för våra förstfödda barn! Nu håller vi på att bygga upp ett program av produkter inom flera områden. Jag skulle sätta stort värde på om du kunde tänka dig att titta på vår hemsida http://www.nordicled.com och ge din kommentar på vårt utbud. Vårt mål är att bygga upp en komplett och kommersiellt gångbar agenturverksamhet kring belysningsprodukter som bidrar till en hållbar framtid!
Med vänliga hälsningar,
Joakim
25 januari, 2008 kl 9:59
Hej Joakim.
Trevligt med fler företag som ser möjligheterna med LEDs. Jag gillar utbudet, speciellt takarmaturerna för större företag och ex sjukhus, samt gatubelysningsutbudet.
Jag hittar inga återförsäljare dock, borde ni inte lägga upp dem på hemsidan?
26 januari, 2008 kl 21:34
Hej Lunken,
Tack för ditt snabba svar! Jovisst har du rätt i att vi borde få upp våra ÅF på hemsidan. Det skall vi ordna så snart vi har fått igång den delen av vår försäljning. I dagsläget jobbar vi direkt med företag och kommuner. Vi söker förresten efter kunder som kan vara intresserade av att hjälpa oss utveckla gatubelysningen genom att genomföra referensprojekt. Vi har ett par på gång men de är mest i södra Sverige och vi skulle gärna ser att vi kom i kontakt med kunder även i mellersta och norra Sverige.
Mvh Joakim
30 januari, 2008 kl 21:00
Hej Joakim (och Lunken),
Vi har ett behov av gatubelysning till en samfällighet i Siljansnäs, Siljan Airpark.
Kan det vara av intresse och bra geografiskt sett?
Vi vill absolut satsa på energisnål LED-teknik och uppskattar verkligen denna hemsida.
Mvh,
Johan
1 februari, 2008 kl 13:11
Hej Johan,
Visst kan din anläggning vara en bra referens för oss och för LED teknik inom gatubelysning. Kan du maila dina kontaktuppgifter till info@nordicled.com så att jag kan komma i kontakt med dig?
Med vänliga hälsningar,
Joakim
10 februari, 2008 kl 7:37
Hej Lunken
Det är mycket som händer inom LED-tekniken för närvarande och Envrio-Light har nu några riktigt spännande produkter som vi har provat under en tid för att försäkra oss om kvalitet och livslängd.
Vi har nu LED-gatubelysning på mellan 25-100W för demonstration, av ett totalt sortiment på 15-200W. Det som är unikt med våra lampor är att de utnyttjar de nya, revoluitonerande högeffektsdioderna på uppemot 100W!
Det innebär att lampan inte innehåller ett kluster med dioder utan enbart 1-2 extremt ljusstarka dioder. Fördelarna är uppenbara: Enklare produktion, enklare service & underhåll ger lägre inköpskostnader och lägre underhållskostnader.
Ljuset är extremt bra med, med en färgtemperatur på 4000K och ett RA-värde på upp till 80.
Utöver detta finns även dedikerad belysning för tunnlar på uppemot 140W,
vi har industribelysning på uppemot 140W, för att nämna några av våra tyngre produkter.
Lamporna är uttestade under lång tid för att klara det kylkrav som ställs på armaturerna för att nå LED-teknikens potentiella livslängd på 50.000h.
De ansluts antingen mot 230VAC eller 12/24VDC. Det är alltså möjligt att para dessa lampor med solceller, vindkraftverk eller liknande för att minimera energiförbrukningen.
För hemmabruk kan vi nu erbjuda inbyggnadsspotlights med de nya Cree XRE-dioderna. Eftersom vi har dessa utan inbyggd drivelektronik kan man tillsammans med vår Variled-driver dimma dessa på ett enkelt sätt. Det finns även vanliga spotlights, MR16 & GU10 med Cree-dioder, och är ni intresserade av detta kan ni maila oss för info och beställning eftersom de ännu inte finns med i vår web-shop.
Välkommen till Framtidens belysning redan idag!
6 mars, 2008 kl 16:59
Vilken bra sida! I helgen byggde jag om mitt cykellyse som hade en batterislukande glödlampa och satte in fem högintensiva lysdioder istället.
Lite härliga ångor från lödtenn, och sen behöver jag inte byta batteri på hela vintern…
bra blog!
6 mars, 2008 kl 17:06
Ahh… lysande
Om du vill så lägger jag gärna in den beskrivningen på min blogg med dig som konstruktör… du har ingen kort beskrivning med ngn bild så man ser hur du gjort? Jag kan formattera ihop det hela…
29 mars, 2008 kl 15:14
Jag är också väldigt intresserad av hur man bygger en egen LED-lampa till cykel, eller egentligen till orientering som är min huvudsport. Under några år så dominerade HID-lamporna både cykel och orienteringssporten men man har nu mest riktat in sig på LED. Ett problem är ju det nästan svinaktiga priset på dessa lampor. Mellan 5000-9000 kr ligger de på och då får man en lampa på 800-2000 lumen. Vår “gamla” 20w halogen som nu känns hopplöst ute ger ca 300 lumen och det känns som man springer med en ficklampa på huvudet jämfört med värstinglamporna.
Tack för en trevlig blogg förresten
15 april, 2008 kl 21:41
Hej! Intressant sida.
Just nu letar jag efter små LED lampor som kan DMX-styras (skall byggas in) , LED-tape varmvit på metervara, samt små downlights för utanpåliggande montering.
Än så länge känns utbudet ganska begränsat, men det kommer nya produkter varje månad!
Vill också tipsa om http://liotec.se/
som också börjat sälja en del inomhusarmaturer.
http://www.lime-light.se/ verkar tyvärr ligga nere
likaså http://shop.litepol.se/
15 april, 2008 kl 22:21
Tack Per, det var ett bra tips. Justa pannlampor och vägglampor m.m. Ang dina projekt så testa att ringa Molectric. Hjälpsam som få…
Limelight-sidan verkar krångla med litepol funkar…
19 juni, 2008 kl 8:29
[...] Lunkens blogg om LED-lampor [...]
11 juli, 2008 kl 13:10
Hej!
Du skriver:
“Färgskalan är ju obegränsad om man andvänder RGB”
Detta är raka motsatsen till sanningen på flera olika sätt, är du medveten om det?
Jag befarar att många som håller på med LED-belysning inte har insikt i hur ljuset och synen fungerar, och att många misslyckade produkter därför kommer att se dagens ljus. (sic!)
mvh Mattias
29 juli, 2008 kl 9:30
mattias berätta då!(smarti pants) har själv tänkt om man skulle bara ha dioder hemma och koppla till liten batteripark å driva med vertikalt vind verk eller motions cykeln ? titta i spegeln vad som passar bäst.jag ska defenetivt bygga vert vind verk till mitt landställe……KUL!
6 augusti, 2008 kl 11:45
Jag gåller på installera en 12V solelanläggning i min gamla timmerstuga på landet. Har använt LED-slang i storstugan bakom takstockarna med mycket bra resultat. Sen har jag LEDs till sänglamporna men jag har inte hittat tillräckligt bra LED-lösningar till hall och kök ännu utan avänder halogen där tills vidare.
Utomhus har jag två gamla fina armaturer med E27 och E14 sockel. Finns nångon här som har erfarenhet av LED med E27 och E24 utan reflektor?
Har någon testat: http://24volt.eu/osc2/catalog/product_info.php?products_id=75
Finns det billagre att få tag på?
6 augusti, 2008 kl 13:31
Sänglampan på bild 4 på denna sida (http://lunken.wordpress.com/tips/mina-led-exempel/) är en sådan fast för 240 V. Specifikationerna bör dock vara desamma.
Jag vet inte om det är 40W motsvarighet, men kanske 30-35W…
12 augusti, 2008 kl 11:33
Lite fakta om LED:
* Ljuset från en lysdiod är relativt monokromt,
dvs har få våglängder i nuläget. För att få hela
ljusspektrum , det som motsvarar vår bästa referens, solen, måste man ha flera LED med
olika våglängder (färger) som lyser samtidigt,
dvs olika dopning av halvledaren i LED.
Vitt ljus består som bekant av “alla” våglängder.
Det “vita” ljus som vissa LED har i dag är inte VITT utan relativt monokromt (färgfattigt).
Dagens vita LED är således färgfattiga och återger
inte alla färger.
Det är emellertid lätt fixat genom att man låter
flera LED med olika färger lysa samtidigt. Det
finns “LED- lampor” som har integrerar flera LED
(med olika färger) i ett chip. Då får man riktigt
VITT ljus ( “solljus”) som återger alla färger och då
bättre än dagens alla andra ljuskällor ( lysrör, halogen, glödlampor m.m.). Dessa lys-dioder har jag inte sett på marknaden ännu.
Vi får hålla till godo med att koppla ihop flera LED
med olika färger som lyser samtidigt (ex grön, röd ,blått-vitt)
DET FINNS INGET SOM SOM SLÅR LED
och detta gäller sedan 30 år tillbaka minst.
kardinal-
12 augusti, 2008 kl 11:57
Lite om “livstidien” på LED
Livstiden på LED är bättre än alla andra ljuskällor (halogen, lysrör-plasma, glödlampor, m.m)
Alla ljuskällor åldras, dvs lyser med lägre
ljusutbyte beroende på hur länge de varit aktiva.
Det gäller också LED, med LED åldras
långsammare än alla andra kända ljuskällor.
När man anger att LED har en livstid på 20000,
40000, 50000, 60000 – 100000 h, då menar man
att ljusstyrkan minskat till 50 % av den maximala
(som man hade från början).
Att LED skulle slockna helt förekommer i princip
aldrig, “odödlig”. (Själv har jag aldrig råkat ut för det. Det vore spännande om det skulle hända någon gång framöver – unikom)
kardina-
12 augusti, 2008 kl 12:50
Lite om hemma-labbande med LED.
Det är tillåtet att själv labba med LED, eftersom
det är en lågvoltsapplikation ( 3V -6V oftast)
LED består av en liten reflektor (parabolisk), ett
chip (dopad halvledare), en kontakttråd och en
lins. Allt detta är inbakat i “epoxi” dvs vattentätt
och omöjligt att skaka sönder-kolla själv med en
lupp. Ut ur denna “epoxi-kropp” sticker två ben.
Det ena är längre än det andra. Det längre är det
som kopplas till +pol och det kortare till – pol. Till
de flesta LED behöver man ett litet motstånd/resistans för att begränsa
strömmen. Det finns LED att köpa i alla möjliga
färger, UV-ljus till IR-ljus, blinkande, m.m.
* Det värsta som kan hända då man labbar med
LED är att den blir överbelastad (för hög
strömstyrka). Då exploderar den, med en liten
knall. Har man otur kan man få en liten epoxibit
i ögat – otrevligt. Använd därför
glasögon/solglasögon/skyddglas av något slag.
*Att själv knopa ihop en grym cykelbelysning som
slår det mesta på marknaden är ett nöje i sig.
Ovanstående är ett enkel exempel på
produktutveckling .
ALLT GÅR ATT GÖRA BÄTTRE, det vet alla
produktutvecklare av rang…..
kardinal-
13 augusti, 2008 kl 11:12
Lite mer om LED.
LED i olika former har en utvecklingspotential som
är mycket hög. Verkningsgraden, effekten,
färgåtergivningen, storleken, m.m går att utveckla
mycket jämfört med dagens.
De andra ljuskällor som vi har i dag ( glödlampor,
halogenl., lysrör-plasma …) har slagit huvudet i
taket. De går inte att utveckla så mycket mer.
Mycket små LED finns i det vi kallar
digitalkameror. Då man belyser en LED-cell
genereras en liten strömpuls. Miljontals “LED-
celler” på ett chip i digitalkameror ger till slut en
bild.
Stora och kraftiga LED användes redan som
fasadbelysning.
Man har t.o.m börjat, i liten skala, tillverka VÄG-
BELYSNING.
Men det är mest spännande just nu och bara
visas på skrytmässor, är superplatta plattskärmar
(”manglade plattskärmar”) som endast består av
många små aktiva LED-pixel. Dessa aktiva LED-
skärmar har en så bra bild att det för många är
svårt att förställa sig.
Dagens LCD- skärmar har ett LCD-filter som
bildrar till olika färger ( 3 st). Som belysning har
man då man bakom detta LCD-filter lysrör eller i
bästa fall relativt mediokra LED.
Plasmaskärmar betår av väldigt många små lysrör.
Kolla själv med en lupp. Då en gas upphettas i
dessa små lysrör, kallar man det för plasma. Lysrör
(pasma) är ingen höjdare ur energisynpunkt.
Dessutom är de tunga/klumpiga. Det har varait
svårt/dyrt att tillverka LCD-skärmar på över 50
tum hittills och därför finns dessa plasmaskärmar
kvar. Utvecklingen går framåt och snart finns det
att köpa LCD- skärmar på 50 tum och större.
M.a.o. : aktiva LED- skärmar det är grejer det ur
alla synvinklar, inte minst ur energi- synpunkt.
Kardinal-
20 augusti, 2008 kl 23:45
Jag kan svara på frågan om Power LED-lampor (12 volt) varmvita med E27-sockel, för det var jag som sålde dem, men nu är de slut.
Jag köpte 10 stycken (från Kina för att testa), men flygfrakten kostade nästan lika mycket som lamporna, så de blev dyra och med moms blev de ännu dyrare. Jag vet inte om jag tar hem fler lampor för priset gjorde dem svårsålda.
En lampa har jag behållit själv och jag är oerhört nöjd med den. I och för sig ger den lite av månskensbelysning, men vad kan man begära av en lampa på 2,5 watt. I ljusstyrka skulle jag vilja jämföra den med en 10-wattare, men det blir heller inte rättvist för jag har den hängande i taket i ett rum på 18 kvm och den lyser upp hela rummet i 360° med ett behagligt sken.
Här uppe i norr har vi ljust ute om somrarna så det är först nu jag kunnat testa den och jag blev positivt överraskad och jag ångrar att jag inte behöll fler.
21 augusti, 2008 kl 11:50
Tack för svaret Göran
Lyser den verkligen bara som en 10-wattare?
Då kanske jag bör satsa på lågenergilampor i stället? Hur lyser den om du jämför med dina lågenergilampor för 12V?
11 oktober, 2008 kl 7:06
Praktisk information om LED
Lite kort om färgtemperaturer, ljusstyrka och färgspektrum för LED.
Vita LED finns i “oändligt” många oliga färgtemperaturer, från 2000K-8000K, och allt däremellan. Eftersom tillverkningen sker med toleransområden, där dyrare dioder normalt har snävare områden än billiga, kan ljuset från LED med samma specifikation variera. De mer kallvita dioderna har sämre färgåtergivning än de varmvita.
Idag har de riktigt bra varmvita lysdioderna ett RA-värde på över 80%, dvs 80% av fullfägspektrum. Kan alltså på inget sätt sägas vara monokromt.
Jämför med Natriumlampor eller kvicksilverlampor, dessa har extremt dålig färgåtergivning, Ra ca20.
För normal hemmabelysning brukar vanliga Cree-dioder med RA-värde över 80, i varmvitt utförande fungera bra under förutsättning att det inte alla material i rummet är vita. Med t.ex. ekgolv fås ett ljus som normalt inte särskiljs från vanligt halogenljus.
Det finns även specialvarianter på LED med RA-värde över 95.
När det gäller ljusstyrka skall man inte mäta Lysdioderna i W utan Lumen. Riktigt sura dioder ger inte mycket mer ljus än vanliga glödlampor med reflektor, medans de högeffektiva, moderna (och dyra) dioderna kan ge en besparing på uppemot 80-90% även i varmvitt utförande.
Viktigt att tänka på att köpa kvalitet, “billiga” lampor ger dåligt ljusutbyte, alltså är de dyrare än “dyra” lampor om Lm/SEK räknas.
Bra varmvita dioder ger idag ca 80Lm/W, sämre dioer kan ge ca 15-20Lm/W. Titta på Hide á L, CO, Jula, K&Co, och titta på hur många Lm/W deras lampor ger så förstår ni mitt resonemang angående ljuseffektivitet.
När det gäler effekt på High-power LEDs så tillverkas idag multichip-LED med upp till 120W effekt, och över 70lm/W i varmvitt utförande.
Det är dessa dioder som sitter i våra LED-gatulampor, spotlight, tunnelbelysningar och industriarmaturer.
Jämfört med att använda flera små, enskilda dioder och omntera dem i en bikakestruktur fås många fördelar:
1: Bättre tremisk avledning, chipen är konstruerade för att dioderna inte skall störa varandra och ger därmed mindre termiska problem. En jämn temperatur över Chipet ger jämn livslängd på alla lampor, det skall alltså inte slockna enskilda chip i dessa LED-lampor.
2: Enklare konstruktioner av lampor ger billigare belysningsarmaturer
3: Service & underhåll förenklas när endst en ljuskälla behöver bytas. Försök att byta 50st dioder i en liten armatur, istället för att byta en diod i en rymlig armaturer….
Livslängd:
Det finns idag inget gemensamt sätt ange livslängd på LED. Ett seriöst sett är att ange tiden det tar för att tappa 30% ljusflöde. Det är normalt sett alltså inte ett mått på verklig livslängd, då Lysdioder med bra kylning brukar kuna “leva” mångdubbelt längre än den tid det tar att tappa 30% ljus.
För vita/varmvita lysdioder kan livslängden vara uppemot 50.000h. Detta gäller under förutsättning att dioderna har försetts med ändamålsenliga kylflänsar.
Lampor som tillverkas utan kylflänsar, och även av dåligt termoledande material såsom plast, kommer med 99% säkerhet inte i närheten av 50.000h. Är det frågan om high-power lampor är livslängden troligtvis närmare 10.000h…..
För bästa livslängd bör kompletta LED-armaturer användas. Ersättnignslampor är begränsade i sin fysiska storlek, och gneom att använda dessa i standardarmaturer kan mycket dålig luftväxling fås. Använd i möjligaste mån armaturer som är avsedda för LED-belysning från början, med adekvat värmeavledning. Det finns även många dåliga LED-armaturer så var noga med att titta på vilka kylmöjligheter lamporna har. Armaturerna skall aldrigmonteras direkt i isolerande material, en luftspalt är nödvändig för att livslängden skall säkerställas.
Även spridningsvinkel är viktigt, smalstråliga “pennlampor” ger mycket ljus i en smal stråle men är helt oanvändbara som allmänsbelysning.
MVH
Arvid Bruhn, Enviro-Light
http://www.envirolight.se
12 oktober, 2008 kl 12:04
Tack för informationen Arvid.
Använder alla livslängdsbegreppet “tappat 30% av ljusstyrkan”? Jag har för mig att jag sett “tappat 50% av ljusstyrkan” på annat håll. Den livslängden måste ju vara klart mycket längre, och därmed missvisande i jämförelserna.
13 oktober, 2008 kl 12:24
Lite till om LED ( det verkar bli en lång “tråd”)
Först lite om vilka användningsområde där
LED i nuvarande skede är av högsta värde.
* LED utvecklar nästan ingen värmestrålning.
Värme 1.
Detta gör att LED är mycket användbart då
värme är skadligt. Det är därför inte så konstigt
att LED användes praktiskt mycket tidigt av
museum och då i de motrar där materialet är
känsligt för värme.
Här fanns LED långt innan “vanligt folk” visste
vad LED var. Den som råkar ha en tavla som har
ett värde på ca 2-200 milj kronor eller mer bör använda LED-belysning till tavlan av det skälet.
Nu till det andra skälet :
Tillförlitligheten 2.
Inom medicin, flyg , industrin m.m avändes LED
också tidigt av säkerhetskäl och då speciellt som
varningslampor. Det är viktigt att dessa alltid
fungerar.
Det 3:e skälet är selektiviteten:
Man kan skräddarsy ljusspektrum just till det ändamål som är aktuellt. Att reda ut detta skulle
ta för lång tid just nu.
¤ Det sista och minst intressanta här är faktiskt
energibesparingen. ¤
Ex. Om man skall ersätta glödlampor i en bil med
LED, så är inte energiförbrukningen det viktigaste.
Viktigare är att varningslamporna alltid fungerar
och att belysningen i instrumentp. alltid fungerar.
De yttre lamporna på bageluckan går ofta sönder
eftersom påfrestningen är hög på en glödtråd då
man stänger lyckan. Glödtråden skakas lätt sönder
då man stänger luckan.
Vill man ha mycket starkt ljus, exempelvis vid
tävlingskörning, kan inte ha hur starka halogen-
lampor som helst.”Glaset” kan spricka eller smälta
av den höga väreutvecklingen. Enda sättet att klara
detta, kan vara att installera LED.
* Men att LED är så poppis inom biltillverkning,
MC, m.m. just nu är att den ger en”high tech look”.
Detta var lite till om LED men långt ifrån allt.
Jag får tyvärr nog anledning att återkomma med
mer om LED vid lämplig tid.
14 oktober, 2008 kl 13:38
Lite mer om LED och då vad som är
aktuellt för många:
“LED som energisparare.”
* LED är en energisparare, ingen tvekan om det, men tyvärr inte så bra som vissa påstår i dagsläget
och då det gäller 220 v AC ( 220 v växelspänning)
Eftersom LED är konstruerade för ca 3- 6 volts
likspänning (3-6 v DC) så är 220 v växelspänning
inte så bra som spänningskälla. Man måste
omvandla denna höga växelspänning till
likspänning. DVS transformera, helvågslikrikta och glätta.
* Allt detta kostar energi: ca 3-10 w . Om den
inkopplade LED- lampan är på 2-3 w, ja då kan
förlusterna vara större än lysdiodens effekt.
Ex: av totalt 10 w så får LED-lampan bara ca 2 w .
Om däremot LED-lampan är på 30 w så är
förlusterna som tidigare 3-10 w, dvs procentuellt
mycket mindre.
Sammanfattningsvis så är förlusterna
procentuellt mindre ju starkare lysdioder är .
Allt detta gäller vid 220v växelspänning.
De som “bara” har en lampa att skruva i den
vanliga E-fattningen, har i stället Transformator,
Likriktare och Kondensator integrerad i LED-
lampan. Av den anledningen kan lampan var lite
varm då man vidrör den. Det är värmeförluster
i transformator, m.m.
Då man släcker Led-lampan kan en fördröjning
ske. Man tycker att ljusstyrka avtar långsamt som
om det vore en glödlampa.
Det är kondensatorn som laddas ur långsamt
och därför lyser Led-lampan lite svagt innan den
slocknar helt.
LED vid 220 v AC och i nuvarande skede är bra,
men inte riktigt så bara som vissa vill ge sken av ….
24 oktober, 2008 kl 13:45
Hej Kardinal
Såg en grov felaktighet i ett av dina senaste inlägg, nämligen den om effektiviteten i LED-drivers.
“* Allt detta kostar energi: ca 3-10 w . Om den
inkopplade LED- lampan är på 2-3 w, ja då kan
förlusterna vara större än lysdiodens effekt.
Ex: av totalt 10 w så får LED-lampan bara ca 2 w .
Om däremot LED-lampan är på 30 w så är
förlusterna som tidigare 3-10 w, dvs procentuellt
mycket mindre.”
Detta är säkert sant för enklare typer av transformatorer, men för kvalitativa LED-drivers så är det inte så. Där är förlusterna en prcentsats av inmatad effekt. Det finns säkerligen många lampor med dålig verkningsgrad på drivsteget, men normalt sett fungerar detta dåligt. LED-lampan kräver en bra kylning och att placera en driver med en sådan förlusteffekt i samma “kapsling” skulle resultera i en livslängd långt under 50.000h.
Kvalitets-drivers har en förlusteffekt om ca 10-15%, dvs en 20W-driver avger ca 3W i värme. Det räcker för att driverna skall kännas lite varmare än omgivningen men inte mer.
Eftersom mycket av de dioder som säljs monteras 1 och 1 eller i kluster om 3 och 3, skulle det med ditt resonemang inte innebära någon energibesparing att använda LED-lampor jämfört med lågenergilampor.
t.ex. kan jag nämna de lampor som jag säljer, 3×1W Cree-spotlights med en effekt på 4W LED, drar totalt 5W vid 230V nätspänning. alltså 1W förlust i drivelektroniken, och långt ifrån 3-10W som du nämner.
25 oktober, 2008 kl 11:44
Vill inte dividera för mycket om förlusterna
Man jag står att för 3-10 w inte är orimligt.
(Läst på trafon! Ex U= in I= in och U= ut I= ut
Multiplicera Uin x Iin = W in och U ut x I ut = Wut
Jämför W in med W ut.)
* Lägg där till att det hadlar om växelspänning och
att det därför finns en fasförskjutning mellan U och I.
Lägg därtill att en kondensator måste laddas upp
( som ett laddningsbart batteri) och att därför
förlusterna är stora i början men sedan sjunker
efter en tid. (Man anger oftast förlusterna vid
jämn belastning på arbetskurvan.) Läg därtill
att trafon med elektroniken åldrast och att
förlusterna därför ökar efter en tid.
Ungefär som för en bil : kallstart räknas ej
i den genomsnittliga förbrukningen och den
mäts då bilen är relativt ny.
Men de viktigaste: det finns en förlust i trafon
och den är ej försumbar. Sämre blir den dessutom
allteftersom den åldras och ibland går denna
elektronik sönder och då får oftast LED skulden
för det .” LED håller inte så länge – mina gick sönder redan efter bla.bla. ” Det är med andra ord
oftast trafon som går sönder medan LED fungera,
men vad hjälper det. Det är alltid den svagaste
länken som avgör livstiden och förlusterna.
Jag vidhåller därför 3W-10W då apparaten är “medelålders” och att dessutom livslängden på “LED-lampan” försämras på grund av att
den svagaste länken brister..
25 oktober, 2008 kl 11:48
Ser att fel signatur står i inlägget
skall Vara kardinal
26 oktober, 2008 kl 19:35
Allt detta är givetvis hur enkelt som helst att kolla med en strömmätare. Det är skillnad mellan transformatorer och transformatorer. Vissa drar en hel del ström utan att ha ngn strömförbrukare inkopplad, andra är mycket bättre.
Eftersom nya regler om högst 1W i standbyläge införs, som senare skall minska till 0,5 W så lär även kraven öka för transformatorer.
27 oktober, 2008 kl 15:05
Ja, sammanfattningsvis:
. LED älskar likspänning/likström =
. Då man har 220 v ~ drivspänning
är omvandling av ondo ( försämrar livslängden och ökar förlusterna )
. Vid höga effekter (effekt>10w) hämtar man
lätt in dessa nackdelar.
—————————————————————–
Ex: En bil skulle dra ca 1% mindre i
bränsleförbrukning om man ersatte alla
alla glödlampor med LED
. M.a.o. inte försumbar kostnad
Beräkning: 1500 mil/ år under 20 år ger
1000 l/år ; kostnad 12000 kr för bensin under
ett år. Besparing 12000 x 0,01 = 120 kr ger
under 20 år 2400 kr med dagens bensinpris.
Då har jag inte räknat med kostnaden för att
byta glödlamor, att LED kräver tunnare
kablar, mindre belastning på generator, remmar,
m.m, lägre vikt, samt enklare konstruktion av bilen.
Än så länge är det bara Audi som har LED fram
som halvljus ( bland “vanliga bilar”).
2 december, 2008 kl 11:37
(edit: kommentar flyttad)
Jag köpte i våras en LED-lampa med vanlig sockel E27 på Claes Ohlsson. Den har 18 små LEDs. Jag använder den som läslampa i sängen. Det går mycket bra. Totalt ger den inte så mycket ljus men eftersom ljuset är riktat går det bra att rikta lampan mot boken jag läser. Ljuset är också lite blått men det ger bara en bra kontrast. Jag kommer att byta ut fler lampor men då troligen lite ljusstarkare och helst med varmare färg.
10 december, 2008 kl 11:01
[...] sätt att sprida ljus med. Det finns idag många alternativ som lågenergilampor och framförallt LED-lampor som är på stark [...]
13 januari, 2009 kl 8:15
Om besparingar under bilens livslängd:
Mercedes (där jag jobbade tidigare) har haft LED-teknik i många år.
De Mercedesägare som drabbas av LED-bortfall i bakljusen (det händer) och vill laga det upptäcker snabbt att man måste byta ut hela baklampan (komplett) till en kostnad på över 2000 SEK + arbetskostnad. “Penny-wise”…
AUDI är inte ensamma och inte först om LED-körljus framåt. Lexus LS var först i världen med detta:
http://techon.nikkeibp.co.jp/article/HONSHI/20070725/136768/
Och att byta ut glödljus mot LED i befintliga armaturer kan nog ge så dålig verkningsgrad som “peng” anger. En lågt belastad trafo har hög egenförlust – ju större skillnad mellan strömförbrukning glödljus- halogen, desto större förlust.
/Alexander
13 januari, 2009 kl 10:48
Intressant
Ang Mercedes. Den konstruktionen kan man undra om man är nöjd med?!? Sedan är det frågan om 2000 kr är så mycket om det sker sällan och bilen ifråga kostar över 300000. Sker det ofta så är det nog dags att uppgradera lampan och dess elektronik. Det ligger väl i Mercedes intresse!
Intressanta bilder på länken till Lexus.
Ang trafo så är så fallet. Bäst blir givetvis att använda en för ändamålet anpassad trafo. En trafo i varje lampa är både dyrare och är fler komponenter som kan fela. Det märker man inte minst hemma med 240V LED-spots från Jula som inte riktigt levererar vad dom lovar.
22 februari, 2009 kl 13:56
Hej,
Om du har möjlighet så besök http://www.zumtobel.se/se/sv/events_f.htm
Det är inbjudan till ett intressant LED-seminarium. Kanske något för intresserade? Men det är inte så mycket om belysning för hem. Zumtobel jobbar mest med belysning för arbetsplatser.
15 mars, 2009 kl 14:06
Hej,
Är det nån som har erfarenhet av dessa 78 led lampor eller liknande av annat märke? Vad motsvarar de i vanlig glödlamp-watt månntro?
http://www.blauertacho4u.de/products/en/Led-Spots-Strahler/Led-Spots-Socket-E27/78-Led-Spots-White-Super-Bright-Socket-E27.html
Priset verkar ju sjysst.
Köpte “varmvita” 24-led med GU10-fattning på clas ohlsson som var blåaktiga och lyste som ett stearinljus.
När kommer konsumentverket med en test av led-ljus?! Behovet är ju ganska stort. Kanske man kunde kräva en konsumentmärkning med lumen och kelvingrader?
Nån som har tips på oberoende test av led-lampor, som man kan läsa på nätet?
Magnus
Gotland
15 mars, 2009 kl 18:04
Verkligen dags för det du säger Magnus, men nu är det lite vilda västern på LED-fronten och många tillverkare dyker upp därute.
Personligen är jag alltid skeptisk när det kommer till lampor med massor av svaga LEDs. Om inte annat för att ljuset blir lite diffust och skuggor inte blir skarpa. Även ofta är varmvitt i dessa sammanhang lite av en kliché.
Nä… testa lamporna i butiken…. se hur stor skillnad det är mot vanliga LE och glödlampor så man får en uppfattning innan man köper dom. Alternativt säg till att man vill ha bytesrätt eller öppet köp för att testa dom hemma.
Annars förespråkar jag Cree eller Luxeon varmvita power-LEDs. De ger ett vitt men bra ljus, samt lyser starkare än stearinljus
.
20 mars, 2009 kl 16:00
Hej!
Jag är helt okunnig, söker ett snabbt svar, och hinner inte läsa igenom allt som har skrivits här. Är LED-lampor kalla? Är det ett bra altenativ för en sänglampa i en underslaf i en våningssäng där det är trångt och mycket nära överslafen? Alltså: Innebär de en betydligt lägre brandrisk? Finns det i så fall någon lämplig modell i butik i Stockholm som ni som är kunniga rekommenderar?
/ R.
20 mars, 2009 kl 17:31
Ledlampor är relativt kalla. Dvs de som är på 1 W och under blir aldrig särskilt varma och behöver inte mer kylning än den stjärna de levereras på. Vid starkare lampor så kan man behöva sätta dem på ytterligare en metallbit, men det är snarare för att förlänga livslängden på dioden, inte direkt för brandsäkerheten.
Jag föreslår IKEAs jansjö om du vill ha en färdig LED-sänglampa som levereras färdig och klar. Den är på 1W och kan riktas åt alla håll. Ljuskäglan är dock mycket samlad.
Det finns flera diskussionstrådar för detta är en blogg, då blir det en tråd för varje inlägg.
21 mars, 2009 kl 10:03
Tack för råd!
Jag såg efter ett annat av dina inlägg (som handlade just om IKEA-lamporna när dessa kom) ett par kommentarer där det dels diskuterades var strömmen bryts i LED-armaturer och dels att det nu finns lampor som inte kräver transformator.
Fråga 1: Hur var det med Jansjö? Det framgick inte riktigt om dessa hade transformator eller inte.
Fråga 2: Om armaturen har en transformator, är det okej att själv välja att bryta strömmen utanför denna (medan lampan lyser), eller kan det skada transformatorn eller lampan på något sätt?
21 mars, 2009 kl 19:30
Den har transformator. Alla Leds har transformator eftersom de inte kan gå på växelström. LEC-lamporna med sockel. t ex E27, har inbyggd transformator för att kunna fungera.
Jansjö har transformator i väggen och strömbrytaren sitter nog efter. Jag kan mäta hur mycket ström den drar i off-läge.
Man kan alltid bryta en ström utanför transformatorn medans lampan lyser. Jag ser inget problem med det, om inte ngn kondensator skulle få tuppjuck. Någon annan som vet?
22 mars, 2009 kl 16:35
Jag såg på IKEA:s bild att det satt en strömbrytare strax under armaturen, så transformatorn är nog tänkt att ligga på golvet eller nåt. Jag hoppas att sladden är så lång att den kan vara det. Om man måste ha den i höjd med madrassen är det i alla fall misslyckat för den placering som jag tänkte på.
Apropå att du nämnde kondensatorer: hur är det med frystemperaturer? Är det möjligt att sådant som brummande radioapparater kan bero på att kondensatorerna har skadats av att de har blivit frysta i vinterkalla sommarstugor? (Detta är en teori som jag har hört någonstans.)
Alltså: Tål sådana här transformatorer frystemperaturer?
23 mars, 2009 kl 11:52
Just… den sitter mellan transformator och lampa. Transformatorn är i kontakten, så den ligger alltså inte på golvet utan sitter i väggen. Sladden är bra lång.
Ang frystemperaturer så är det säkert så att någon variant har tagit skada av det, men borde tekniskt sett inte påverkas om det inte kommit in fukt i den. Inomhus i en stuga på vintern borde mao inte vara ngt problem.
Ingen av de lampor jag har brummar. Det är oftast problemet med gamla dimmers som ger ifrån sig ett läte. Ingen av de dimmers jag har brummar dock. Jag har alla inomhus.
25 mars, 2009 kl 11:22
Hej,
Med anledning av att lysdioderna nu börjar bli så bra att man kan använda det som allmänljus, så bör man beakta att det är en ljuskälla bland många andra. Ur energisparsynpunkt är det oftast inte tillräckligt att enbart förlita sig på LED. Man behöver använda sig av olika tekniska lösningar för att styra ljuset om man vill ha en effektiv energibesparing.
LED som ljuskälla ger ett högluminant ljus och är inte alltid bästa alternativ. Rätt ljuskälla för rätt uppgift, gäller än så länge…
25 mars, 2009 kl 12:02
Självklart, men det har gällt alla andra lamptyper likaså.
Dock är LEDs via olika ljustemperaturer och med tillhörande teknik såsom automatiserade dimmers och rörelsedetektorer, samt sin låga temperatur klart mer användbara på långt fler ställen är tex LE-lampor, lysrör, natrium- eller halogenlampor skulle vara var för sig. Glödlampor tar jag inte ens med eftersom de endast passar…hmm… ingenstans!
Så om jag skulle bli tvungen att använda en typ av lampa överallt så skulle det otvivelaktigt bli LEDs, både pga besparingsskäl, mysfaktor, läsljus, arbetsljus, brandsäkerhet och miljöskäl i och med avsaknaden av tungmetaller och den överlägsna livslängden. Easy choice!
26 mars, 2009 kl 14:32
Finns det någon speciell anledning till att inte Elfa platsat i din, för övrigt, imponerande kompletta länklista?
De har ju faktiskt en hel del — inklusive den där pucken som vi pratat om tidigare…
(Och nej, jag har dessvärre inga aktier i Elfa AB.
)
26 mars, 2009 kl 15:38
Hej Lunken,
Själklart tycker jag att Lysdioden är en utmärkt ljuskälla. Men vi är inte tvugna att välja endast en ljuskälla, vi har fler möjligheter än någonsin. Jag tycker att man ska vara kritisk till sitt ljus och inte acceptera “dåligt” ljus. Med dåligt menar jag då att färgåtergivningen är kass, riktningen på ljuset kanske är fel, dålig kontrast mm… Använd det ljus som du trivs bäst med. Om det är LEDs för din del, så är det bra. Men vi har belysning i första hand som stöd för vårt seende och för vårt välbefinnande.
26 mars, 2009 kl 19:04
Alfa platsar nog säkert… kan lägga till dom när jag får tummen ur. Har själv inte surfat runt på Elfa, men ska göra det nu.
Kjell, jag förstår att det är så du menar, men vad jag vill påvisa är att LEDs är mer flexibla än många tror. Jag är lika allergisk som du mot fel färg på ljuset eller för hög kontrast mellan ljuskägla och skugga.
26 mars, 2009 kl 19:48
Om man ser på belysning utifrån energi och miljöaspekt verkar led ligga mycket bra till, som Lunken skriver, många av dagens lysrörs-energilampor innehåller tex kvicksilver. Jag blev mycket intresserad av denna teknik när den kom till butikerna för några år sen. Man kan dock bli frustrerad över att konsumentinformationen är så dålig. Det säljs mycket led-lampor som knappast lämpar sig som alternativ till innebelysning pga olämplig färg och att de helt enkelt är för svaga. Det diskuteras mycket kring energifrågor fn av naturliga skäl. Energi kommer på olika sätt troligen bli en lyxprodukt i framtiden och i min kristallkula ser jag led-lampor överallt om bara några år. Tekniken är så bra redan att den nog kommer vara lösningen för lång tid framöver. Men som Kjell Wallin skriver så är även kvaliteten på ljuset viktig för många. Många av de gamla glödlamporna, som snart förbjuds, ger väldigt vackert färgspektrum, inser man nu när man letar letar alternativ. Fast det går nog redan delvis att komma tillrätta med färgproblemet genom indirekt belysning, välja rätt led osv. Och på en del ställen är det faktiskt snyggt med ultravitt ljus (Har tex vitt ljus som indirekt belysning på den kalkvita öppna spisen i vardagsrummet). Men man kan ju hoppas att led kan utvecklas lite till avseende ljuskvalitet. Fast är det inte avsaknad av brett färgspektrum som gör led så energieffektiv?
Magnus
29 mars, 2009 kl 15:44
Hej Magnus,
Detta med färgspektrum är lite knepigt. Jag tror du blandar ihop färgspektrum med färgtemperatur? Man har högre ljusutbyte vi höga färgtemperaturer (>4000K) och lägre i låga färgtemperaturer (<4000K). För lysrör talar man om korrelerad färgtemperatur, där är det som spikar i olika våglängdsområden. Medan glödljus har ett mer kontinuerligt spektrum. LED påminner mer om glödljusets spektrum.
30 mars, 2009 kl 8:28
LEDs har ganska snävt färgspeltrum, vilket kan läsas om på Wikipedia http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysdiod
Dock med hjälp av olika tekniker såsom för lysrör kan man få färgspeltrumet att spridas i olika våglängdsområden
De nyare powerLEDsen kommer upp i mycket höga färgåtergivningsindex, vilket är bättre än glödlampor som har för gult ljus för höga index.
30 mars, 2009 kl 9:26
Hej Lunken,
30 mars, 2009 kl 9:33
Det är stora skillnader på olika lysdioder. Det finns dioder som är monkromatiska och det finns LEDs med olika färgtemperaturer och olika goda färgåtergivningsmöjligheter. Här sker för närvarande en snabb utveckling. Färgåtergining brukar jämföras i ett indextal som kallas för RA-värde.Finns att läsa om på http://sv.wikipedia.org/wiki/Ra_(ljus)
Så som svar kan man säga att ja, vissa dioder har ett snävt färgspektrum, medan andra har ett brett färgspektrum.
30 mars, 2009 kl 11:22
Fel av mig ang högt RA för glödlampor och halogener, då dessa är svartkroppar fysikaliskt sett så har de RA-värden nära eller exakt 100. Dock betyder inte det att färgåtergivningen är perfekt eftersom t ex blått och violett ljus inte framträder rätt i glödlampsljus och rött inte framträder rätt i kallvita leds och lysrörsljus.
Men som sagt, vill vi se spektralfördelningen av en varmvit power-LED (Cree) så kan man hitta den här. http://www.cree.com/products/pdf/XLamp7090XR-E.pdf
Jämför man med monokroma LEDs så ser man att den har en svans i varmare färger vilket beror på fosforskikten som är pålagda.
13 april, 2009 kl 9:09
Hej.
Låt oss vara klara med olika ord här.
En transformator är en elektromagnetisk komponent som omvandlar en växelspänning till en annan växelspänning. Användes tidigare i nätdelar för olika elektronik, men börjar mer och mer försvinna av olika skäl.
Olika ljuskällor kräver ibland DRIVDON.
Glödlampor och högvoltshalogen kräver inte drivdon, men annars så kräver olika ljuskällor drivdon, vare sig det är lysrör, lågenergilampor, metallhalogen eller LED.
Skiljer man inte på transformatorer och drivdon, kommer en debatt ofta bli omöjlig, för man kanske inte pratar om samma sak.
Ett enkelt drivdon för att mata en LED från 230 volt AC består av en transformator, en likriktare, en kondensator och motstånd. Den lösningen är usel och medför att verkningsgraden blir skrämmande låg. Alltså INTE beroende på LED-en i sig, utan på drivdonet. (Även om kvaliten kan skifta ordentligt på LED-en också!)
Frågan är om den lösningen ens är billigaste valet idag, ens för mycket små drivdon, eller om det bara väljs av slentrian, tidsbrist eller teknisk inkompetens. Större drivdon är alltid billigare med elektroniska omvandlare. Gränsen går neråt i effekt hela tiden, och idag borde gränsen ligga på ca 5-10 W.
Vad flera på denna diskussionssträng verkar glömma är att en transformators strömförbrukning och dess förlusteffekt är inte direkt relaterade till varandra. En obelastad transformator har ringa aktiv effekt och en stor reaktiv effekt, och den senare ger ingen reell förlusteffekt, och man kan inte göra verkningsgrads-beräkningar utan att använda komplextal-beräkningar.
Ibland används en snarlik lösning för billiga likspänningsvarianter på 12 volt, eftersom man vill göra LED-lamporna polaritetsoberoende. Alltså en likriktarbrygga, mindre glättningskondensator och strömbegränsande motstånd, som bränner upp en stor del av effekten. Jag har plockat isär LED-lampor och konstaterat att så är fallet.
En modern, högkvalitetsomvandlare är precis som någon nämnde, en elektronisk utrustning som drar (nästan) bara aktiv effekt från elnätet (cos fi 0.98 eller närliggande). Förlusten är en procentsats av förbrukningen, inom 20-100% av dess uteffekt, och dess tomgångseffekt kan ligga på delar av en Watt, om man bryr sig om att konstruera den efter det som specifikation. Vilket i sig är onödigt för belysning, för att ha en nätdel som används för mindre än 20% av sin möjliga effekt är att missanpassa enheterna. När belysningen HELT stängs av, ska omvandlaren också stängas av (åtminstonde i sina huvuddelar).
En armaturs totala verkningsgrad och övriga kvaliteer beror på tre faktorer i huvudsak. Armaturens egen verkningsgrad och frånvaro av damm och smuts, ljuskällans verkningsgrad och egenskaper, samt drivdonets egenskaper. Det går inte att bedömma helheten från enbart bedömningen av delarna. Det blir bara tekniska data. Kvalite är alltid ett helhetsperspektiv.
Vad gäller LED så har utvecklingen av drivdon och armaturer legat lite efter utvecklingen av själva LED-arna, vilket är förklarligt.
Att många armaturer för glödlampor är olämpliga för LED, borde vara självklart. Vem skulle kunna komma på tanken att installera glödlampor i en lysrörsarmatur?
En belysning ska alltid bedömmas efter vissa kriterier:
1: Antalet lumen. (”ljusstyrkan”)
2: Antalet lumen per watt. (verkningsgrad, över 60 lumen/Watt är ett minimum för moderna lösningar.)
3: Färgtemperatur. (Önskad färgtemperatur är kulturberoende, det är typiskt svenskt att vilja ha tex 2700 Kelvin, i tex Kina vill man ha 6000 grader Kelvin.
4. Färkvalitet, tex RA-index. (Åtminstonde över 0.80, men helst över 0.95)
5: Armaturens ljusspridningsdiagram, (polärdiagram) som visar hur den sprider ljuset i lokalen i förhållande till önskad spridning)
6: Avbländning.
7: Uppstartshastighet. (Nästan alltid är det en nackdel att en ljusskälla tar tid på sig att få upp sitt ljusutbyte, som tex lågenergilampor i kyla.)
8: Temperaturegenskaper (Kan den starta utomhus på vintern)?
9: Skadliga emissioner, mm. (Sänder den ut kraftig EMC? Blir den farligt het? Har drivdonet extremt höga farliga spänningar, som kallkatodlampor? Sänder den ut mycket infrarött ljus – värme som halogen? Sänder den ut mycket ultraviolett ljus som är farligt för ögon och bleker det som lampan belyser?)
10: Livscykelanalys med beräkning av miljöpåverkan. Där ingår verkningsgraden, men också livslängden på armatur och ljuskälla, energi för tillverkningen och destruktion, resurser som behövs för att BYTA ljuskällor som inte håller länge, mängden skadliga ämnen, som kvicksilver, bly i glödlampslödningar, osv.
Sett utifrån detta perspektiv är nog vår nuvarande lågenergilampa att se som en tillfällig lösning, och framtiden troligtvis är någon form av LED.
Mikael Perman
13 april, 2009 kl 13:14
Hej Mikael. Mycket bra klargörande för oss som inte har utbildningen för och inom detta.
13 april, 2009 kl 17:00
Hej !
På http://www.stylingwebben.se finns ett stort utbud av olika lysdiodprodukter, såsom diodslingor,diodlampr m.m. På sidan finns många bilder från kunder som visar hur dom har gjort. Stylingwebben har väldigt bra och snabb service och har extremt låga priser. Jag rekommenderar helt klart stylingwebben.se.
Mvh. Cecilia
14 april, 2009 kl 16:58
Det skulle vara intressant att veta vad som händer om man kopplar exempelvis en drös Luxeon Rebel Star 145 Lumen från Molectric direkt till 3,3V-anslutningen från en PS från en gammal dator (det har ju blivit på modet att återanvända dessa…
).
Jag tänker exempelvis på att det nu tydligen har blivit inne att odla hrrm… spenatbuskar… i garderoberna runt om i landet. Där brukar entusiasterna använda högenergilampor på 600W och den stilen för att få 1000-2000 lumen. Med tio Rebel Star borde man få ungefär samma ljus men med enbart 25W eller så. Och fläkten i PS:en hjälper till att cirkulera luften i garderoben.
14 april, 2009 kl 18:09
Haha… ja spenat kräver sina lumen. För akvariefreaks så har DefBlog räknat ut PUR-effektiviteten för olika belysningsarmaturer och där är Luxeon med tack vare undertecknad
http://www.defblog.se/permalink/1402.html
PUR (http://en.wikipedia.org/wiki/Photosynthetically_active_radiation) är mätt i mikroEinstein/Joule vilket låter helt skumt, men det handlar om antalet fotoner (mol) i våglängdsområdet 400-700 nanometer per joule. Detta frekvensområde är relevant för växter eftersom det är just en foton som fångas in i fotosyntesapparaten och exiterar elektroner så att livet finns.
Eftersom LEDs har smala spektra så blir de inte så effektiva för växter som man kan tro, dvs det är inte proportionellt mot hur det lyses upp för våra ögon.
Dock finns det specialLEDs för växthus, blåa och röda LEDs är att föredra. Gröna bara studsar och tas inte upp så bra av växterna, dvs spenaten.
21 april, 2009 kl 10:00
För den som vill exprimentera och lära sig mer om LED, kanske bygga något eget? Så finns här en bra länk att titta på.
http://catalog.osram-os.com/catalogue/catalogue.do?act=showProductsForSale&face=LS&favOid=000000000000010100010023
22 april, 2009 kl 1:58
Hej,
jag ville fråga om du provade Lemnis Pharex LED-lampor, som kan ersätta vanliga glödlampor (dvs. att de passar i den vanliga E-27 sockeln). Jag hörde talas att Pharex är bästa i sin klass, att de ger väldigt starkt ljus (ungefär som en 40 Wt glödkampa) och att deras ljus är “varmt”. Jag undrar om de är värda sitt pris (upp till 400 kr i Sverige). Finns det många som skulle köpa en sådan kamp, tycker du?
22 april, 2009 kl 10:08
Nej den har jag inte testat, men jag blev väldigt nyfiken nu. Hade inte träffat på den tidigare.
http://www.lemnislighting.com/en/pharox_led_bulb.html
http://www.led-professional.com/content/view/1337/29/
Vet någon var man kan få tag i dom i Sverige?
400 kronor är mycket, och troligen kommer motsvarande lampa kosta hälften om ett par år. Så kanske inte idag, men snart kommer allmänheten intressera sig för sådana produkter.
Bygger man nytt så är det nog dags att tänka på att överge E27 sockel och bygga 12V slingor för belysning med ordenltiga drivare. Då blir varje liknande lampa mycket billigare eftersom dessa kräver drívare i sockeln och bara inte gör dem dyra, utan även känsliga för att gå sönder. Ju fler komponenter, desto större risk för problem.
22 april, 2009 kl 10:25
Ja, jag funderade lite om det. Om det är kanske dags nu – eller inte – att börja importera Pharex LED-lampor till Sverige. Men eftersom de är ganska dyra, ville jag veta om det blir något intresse hos svenskar eller inte alls. Jag vill inte fastna med 30–40 styck lampor i händer efter att ha investerat c. 10000 kr för att köpa dem. Därför tvekar jag fortfarande och vet inte om jag ska beställa dem från Hålland och i så fall hur många…
22 april, 2009 kl 10:59
Alltid ett risktagande, men din egen elförbrukning för ljus borde bli minimal om du blir fast med massor med lampor.
Innan du gör det så beställ en för att se om de verkligen är så bra som man hoppas.
24 april, 2009 kl 6:34
Hej Oleg,
Angående “Lemnis Pharex LED-lampor”, Dom skriver att brinntiden är 50 000/h, men jag hittar inte något uppgift om hur stor ljusnedgången är vid denna tid, vet du något om det?
24 april, 2009 kl 9:20
Menar du hur mycket minskar deras ljuseffekt under tiden? Nej, det vet jag inte, tyvärr…
24 april, 2009 kl 9:32
LEDs av det här slaget har en viss ljusnedgång. Olika fabrikanter uppger olika livslängder och det finns inte någon standard för hur man ska ange. I Sverige har belysningsbranschen enats om att ange livslängden efter att ljusnedgången nått 30 % (70 % återstår).
Livslängden påverkas också av hur lampan placeras, så också dess ljusmängd. Om du t ex placerar den i bastun, så kommer den inte lysa speciellt mycket och kanske inte så länge.
24 april, 2009 kl 9:47
Hmmm… om livslängden endast skulle vara 10000 timmar i bastun så räcker det till att basta 2 ggr i veckan a 2 timmar i 48 år. Med andra ord… Skulle de ha en livslängd som uppskattas till 50000 timmar så räcker det till 240 års bastande… Vilket i sig både roligt och dumt!
Så… tipset om att byta ut de lampor du använder mest är verkligen relevant här. Speciellt så länge E27 LEDs är dyra.
Ang småLEDs och bastu… kika in här:
http://www.ledteknik.se/cgi-bin/yabb2/YaBB.pl?num=1190312961
24 april, 2009 kl 10:51
Ser ju riktigt trevligt ut med belysningen i bastu:-)
När det gäller bastu så kan jag tänka mig fiberoptik som ett bra alternativ. Många ljuspunkter men endast en ljuskälla.
Hur man bygger armaturen och lyckas leda bort värme från lysdioden är annars en viktig punkt för dess livslängd. Eftersom livslängden är ett av de viktiga argumenten för LED. Skulle tänka mig att idealtemperaturen ligger vid cirka 20-25 grader. Säkert inte helt lätt att klara i en armatur. Olika färger eller färgtemperaturer påverkas också lite olika av värme.
24 april, 2009 kl 11:11
Fiberoptik är smidigt. Skall du blanda färger så blir det förstås fler ljuskällor. Jag tror att alla amber-dioder i bastun gick på ca 300 kr och de varmvita ca 100 kr. Drivaren drygt hundralappen och sedan lite kablar på det. Dessa dioder är relativt svaga och utvecklar inte så mycket värme att de behöver kylning i normal rumstemperatur.
Lite data ang power-LEDs från diodes.com:
24 april, 2009 kl 12:13
En ljuskälla kan också vara en RGB diod.
26 april, 2009 kl 16:30
@Lunken:
Speciellt så länge E27 LEDs är dyra.
Vad menar du med att E27 LEDs skulle vara dyra? Har du inte kikat hos Kjell & Co? Från 20:- och uppåt är väl inte dyrt?
26 april, 2009 kl 21:21
Kjells starkaste LED-lampa hade ljusstyrkan på 65 lumens nivå. Jämför med Pharox 230 lumens. Om Pharox motsvarar en vanlig 40-Wt glödlampa och kan fungera som en nattlampa eller läslampa, var kan Kjells lampor på 14–65 lumes används då?
27 april, 2009 kl 0:39
Oleg, priserna på LED-lampor brukar för det mesta följa luminansen. Således är det alltså bara till att jämföra en 230 lm för 400:- med ex.vis tio 65 lm för 10 x 40:- och se var man hamnar. Med andra ord 230 lm eller 650 lm för samma pris. Your choice…
Men det är klart, föredrar man extrem punktbelysning så är ju inte det förmåmliga erbjudandet från Kjell något att reflektera över, det kan jag hålla med om.
27 april, 2009 kl 10:06
Jo… Björn. Fast lampor bestående av flera icke-power-LEDs kommer aldrig blir så bra som power-LEDs med fluorescerande ytskikt vad det gäller färgtemperatur och färgåtergivning eftersom dessa spektra är för smala. Men det är intressant att de sänker priserna. Undrar om det beror på att de faktiskt har gått ned i tillverkningskostnad eller om de håller för låg kvalitet för konsumenterna?
Att ta med i beräkningarna när man köper en LED-lampa är alltså inte bara lumen, utan lumen/W, CRI (RA-index), färgtemperatur (K), samt den personliga uppfattningen av ljuset i slutändan.
Så… det är skillnad på LED och LED….
2 juni, 2009 kl 10:58
Här hittar du LED lampor.
6 juni, 2009 kl 8:55
Har en fråga på vad du har använt för vitbalans i bilderna som du publicerar här på hemsidan, vitbalansen som används är oerhört viktig när man fotar färger.
6 juni, 2009 kl 22:51
Det är olika, samt olika kameror. Därför ser det lite olika ut. Hur som helst så testar jag olika inställningar så att jag kommer så nära det faktiska färgerna det går med mina små kompaktkameror.
Oprofessionellt och lagom.
11 juni, 2009 kl 12:53
http://www.engadget.com/2009/06/11/sharps-remote-controlled-led-light-bulbs-generate-7-shades-of-s/
25 juni, 2009 kl 13:13
Hej
Jag har en fundering över hur LED-lampan klarar åska? Står den emot sådana påfrestningar eller kan det medföra att lampan brinner upp? Jag tänkte främst på gatubelysning, vilket isåfall kan bli väldigt kostsamt när man måste byta hela armaturen.
25 juni, 2009 kl 14:51
Sätts säkerligen in åskskydd för att skydda elektroniken.
Såg på Äntligen Hemma på fyran att de där visade upp ett skydd som man satte in i elcentralen och som skyddande hela huset.
Slogs det ut så bytte man en modul.
30 juni, 2009 kl 9:33
Är det isåfall åskskydd i varje armatur?
Problemet är främst vid gatubelysning där det är luftburna ledningar mellan stolparna. Sådan typ av ledningsdragning gör just nu att åskan bränner endel vanliga lampor per år.
1 juli, 2009 kl 4:52
Hej.
Angående åskskydd. Jo jag har större åskskydd på min elcentral. Har hittils (peppar, peppar) fungerat väl. Det är av just varianten som kan jackas ut och in med ny modul då den gått sönder. Den har även en liten varningsflagga som talar om att den är “defect”. Den har även larmutgång som kan kopplas till larmsystem vid”defect”.
Ett bra åskskydd fungerar i tre steg, till exempel tre olika steg. En första ventilavledare som sitter utanför huset. Det är långsamt men extremt stryktåligt. Ett andra steg sitter vid elcentralen. Halvsnabbt och halvt stryktåligt, ofta av typen MOV, som beskrivits ovan med utjackbara moduler. Detta kombineras med transientskydd i själva elektroniken. Dessa skydd är blixtsnabba men inte så stryktåliga. Ofta integrerade i själva utrustningen som ska skyddas. (Problemet är att dessa tre nivåer måste samspela, annars blir det etter värre!)
Allt detta gör man i en mer professionell elinstallation, som tex kraftanläggning för telekom, där man har ett väldigt utsatt läge. Tex på landsbygden för viktigare växlar.
Är detta tillräckligt? Nej inte alls, man delar sedan in hela installationen i transientzoner och utformar sin jordning i förhållande till detta.
Sist men inte minst så ser man till att hela byggnaden är potentialutjämnad och att intagen för tele, kraft, mm, sker på samma ställe.
Poängen med denna uppräkning är att visa ungefär vad som behövs för att få ett mer fullständigt transient- och åskskydd. Självfallet är detta inte något som man har i normala fastigheter.
Poängen är alltså att det alltid finns en starkare blixt. Men den blir mer och mer ovanlig. Extrema urladdningar finns men de är mycket ovanliga. Det blir alltså ALLTID en balansgång mellan kostnad och till hur många procent av alla blixtar man vill bli försäkrad.
Problemet med LED-belysning är ofta att man försöker klämma in både drivdon och själva LED-ljuskällan i samma kåpa. Helt enkelt skapa en ersättare för en normal glödlampa. Detta ger flera problem. Dels får man en omvandlare med helkass verkningsgrad. Dels kommer drivdonet att avge förlusteffekt eftersom det inte är så effektivt (enkal billiga drivdon!)
Men den viktiga poängen är också att enkla drivdonskonstruktioner är mycket känsliga för transienter. Och då kan alltså hela kompletta lampan gå åt pipsvängen. Det blir dyrt!
För att få detta att fungera säkert bör man alltså genomgående använda LED-ar som är helt utan eget drivdon, inte ens 12-voltsdrivna (även om det är det näst bästa), och låta LED-arna drivas från tex en strömgenerator, som matas från 12 volt eller 230 volt. Sedan är själva drivdonet av bra kvalite och tål ganska saftiga transienter minst en 8/20-transient på säg 20 Joule.
Innan jag skulle våga satsa mycket pengar på en LED-installation så skulle jag också vilja ha små transientskydd inmonterade på själva LED-ljuskällan som tar mindre inducerade transienter från störkällor i din närhet, tex genom taskig ledningsdragning i huset.
Mikael Perman.