Chris Jordan är en konstnär som har gjort en del projekt kring konsumtion och skräp, då med USA i focus. Det har resulterat i en hel del utställningar och i en film som går att köpa, men även att se delar ur via Youtube. Problemet med filmen på Youtube är att upplösningen inte kan återge essensen i hans bilder, vilket DVDn med säkerhet kan. Hur som helst så handlar det om vad vi konsumerar och slänger.

Den tredje av ovanstående bilder är på 2 miljoner plastflaskor, lika många som konsumeras i USA var femte minut.

mindblowing…

Vill bara uppmärksamma att Greenpeace har rangordnat energibolagen i Sverige baserad på deras grönhet. Det är inte helt lätta jämföreslser man ger sig i kast med men å andra sidan är det omöjligt för gemene konsument att göra samma jämförelse. Så jag skulle vilja tacka Greenpeace för att man ens försöker sig på detta. Jag tror att alla inblandade energibolag har sin kommentar om det hela, men det mest intressanta är de stora är sämt och investerar i fossila kraftverk. Välj din leverantör och utöva din konsumentmakt, vilken typ av energi du än föredrar.

Soffliggning i energifrågan undanbedes vänligen och bestämt!

Det finns två problem som måste lösas när man rankar elbolag: först måste man övervinna problemet med att alla elbolag inte har redovisat samtliga värden, och sedan blir det en metodikfråga hur man balanserar koldioxidutsläpp mot kärnavfall. Greenpeace har i sin rankning låtit andelen förnybar el bli avgörande. Ju mer förnybar el man har i sin portfolio desto närmare är man en hållbar energimix.

Även med en ursprungsmärkning kan det vara svårt för kunderna att tolka uppgifterna, eftersom en jämförelse med andra elbolag så gott som alltid saknas på elbolagens webbsida. Det är därför Greenpeace har publicerad den jämförelsen.

En viktig fråga utöver dagens elmix är naturligtvis morgondagens elmix, dvs elbolagen framtida investeringar. Därför kommer granskningen av framtida investeringar hos dem som producerar el att inkluderas i rankningen i ett senare steg. Redan idag är det dock tydlig att de tre stora elbolagen, E.ON, Vattenfall och Fortum, alla investerar mest i kärnkraft och fossila bränslen.

Hela listan här (PDF)

Etanolproduktionen har den senaste tiden fått utstå spott och spe från alla håll och kanter. Mycket handlar förståss om lobbyism och särintressen, men även media och bloggosfär har helt plötsligt urskiljningslöst konstaterat att etanol är ett hot mot världen, både pga dess EROEI (Energy Returned of Energy Invested) i flertalet fall är ganska lågt (beroende på outvecklade produktionsmetoder) samt att det skulle leda till svält. Jag tycker själv att resonemanget är helt snett pga flertalet orsaker, så jag tänkte att gå igenom några koncept som handlar om var diskussionen borde ligga…

Först och främst borde jag tillägga att detta inte är ett försvarstal för etanolproduktion, utan mer som ett balanserande inlägg i en sur och snedvriden debatt. Min personliga ståndpunkt är att etanol är ett övergångsbränsle tillsammans med alla biobränslen som skall förbrännas i en förbränningsmotor. Förbränningsmotorn är inneffektiv och förhoppningsvis på väg bort i transportsammanhang. Den kanske har sin plats i tung trafik i framtiden, men knappast för persontransport.

Först och främst några generella synpunkter:

• Svält är inget nytt. Skäl till svält har oftare varit människans snålhet, asociala samhällen, krig, naturkatastrofer, tragedy of the common, forcerade migrationer pga andra naturresursers prioritering m.m.
• Av den totala jordbruksmarken i världen så är det inte så stor del som är till matproduktion som många tror. Vi producerar mycket annat som t.ex. kaffe, kakao, gummi, koka, kat, tobak, socker till godis, samt bambu och bomull etc etc. Alla dessa har sina problem och ineffektiva system, speciellt i utvecklingsländer. Både arbetsmiljömässiga och produktionsmässiga. Etanolen är inget undantag.
• Djurproduktionen tar upp en mycket stor del av jordbruksmarken och har varit det primära skälet till avskogning av regnskog i Sydamerika. För varje produktionssteg i animalieproduktion så tappas ca 90% av energin. Dvs av 100 km2 betesmark så blir endast energin från 10 km2 till animaliska produkter. Detta beror på att mycket av energin ett djur intar går till uppvärmning, rörelse, matsmältning, uppbyggnad och reparation mm. Och om vi sedan räknar ut hur mycket vi äter och använder av djurets produktionen (bortse från t.ex. hud, klövar och skelett mm) så inser vi snabbt att den siffran borde sänkas ytterligare. (Se vilken biologi eller fysiologibok som helst)
• Djur- och kraftfoder har idag ofta inslag animaliska produkter, från fiskmjöl till benmjöl från andra djur. Det betyder att för att skapa foder som endast 3-10% blir till livsmedel redan har tappat 90% av sin ursprungliga potentiella energi. Översätter man detta i åkerareal så blir resultatet tankeväckande.
• I Sverige är ca 27000 km2 (av 400000 km2) jordbruksmark. Av dessa ligger 10-12% i träda eller inte används. 34% av jordbruksmarken används till vall och grönfoder, vilket betyder att vi energimässigt kanske utnyttjar ca 48% av vår jordbruksmark. Se SCB. Hur det är i övriga världen vet jag inte men motsvarande siffror borde vara förväntade i Nord.

Sedan skulle jag vilja gå på djupet med andra produktioner som jag snabbt nämnde ovan (ang svält och människans hälsa), och det är primärt tobak. Ok, jag har just slutat snusa själv (4 veckor nu), men hur många tragiska fall av fattiga människors pengar går till tobak framför mat (framför allt i Syd) har man inte sett, förutom de direkt skadliga effekterna av rökning och dess kostnader. Så… jag var tvungen att räkna lite, dock endast på arealen själva produktionen tar i anspråk. De privat- och nationalekonomiska- samt hälsoeffekterna lämnar jag till någon mer kunnig på det området:

I siffror från millenieskiftet producerar världen mellan 3,9 miljoner ton (1) och 6 miljoner ton tobak (2) (torrvikt) per år. Indien producerar ca 10% av detta på en yta av 4600 km2 (3), EU producerar ca 5% av detta på 1220 km2 (4), dvs lite mer intensiv produktion i EU. Den största producenten är Kina med 38% av världsproduktionen. Enligt FAOSTAT odlas tobak på ca 67000 km2 med en medelavkastning på ca 60 ton/km2. Och då räknar vi de som registreras. Det verkliga talet är säkert klart högre.

(1) FAOSTAT
(2) Rapport International Labour Office
(3) Indian Commodity Tobacco
(4) EUs Raw Tobacco Annex

Enligt rapporterna Sustainability of Brazilian Bio-ethanol och The Ethanol Experience så får man ut ca 7000 l etanol per hektar, dvs 700000 l/km2, samtidigt som man får ut energi av restprodukterna på ca 550000 kWh/km2 per år. Vilket leder oss till att på den ytan som används till tobaksproduktion så skulle man kunna producera ca 47 miljoner kubikmeter etanol och få ut nästan 37 TWh energi per år. Givetvis passar kanske inte tobaksland för sockerrör, men den passar nog för olika typer av matproduktion.

För jämförelse så produceras idag ca 1400 Mton sockerrör på ca 200000 km2 (ca halva Sveriges yta) och hur stor del av dessa som går direkt till etanolproduktion vet jag ej (någon?). Stimulanter (dvs lagliga sådana vilket innebär kaffe, kakao, te och mate), odlas på ca 210000km2. Sedan undrar man hur stor area opium, cannabis, kat, och koka odlas på… lite svårare att hitta sådan statistik

Jag skulle vilja gå vidare med att räkna ut hur mycket åkermark som är i träda och inte används i alla länder. Vidare hur mycket mark som produktion av ko, lama, häst, samt arealnyttjande av oljesand, dammar, dagbrott, samt övrig av oss förstörd (icke odlingsbar) mark står för. Inte för att värdera att viss produktion är viktigare än annan, utan bara för att få en referens till hur mycket och vad vi använder markerna till.

Så att säga att svälten beror på etanolproduktion när vi tillåter tobaksodlingar, krig och ökenutbredning är väldigt naivt i det stora hela. Så snälla media… angrip problemen där problemen finns. Och med det menar jag produktion av produkter som varken främjar hälsa eller ekonomi, och när vi ändå är på väg och vill diskutera arbetsförhållanden så kan vi väl ta med alla världens sweatshops och barnarbeten inom t.ex. mat, textil, leksaks och färginsdustrin, och i uträkningar av produkters miljöpåverkan för en gångs skull räkna med arealbehovet i livscykelanalyserna och värdera dom på ett ekonomisk riktigt sätt så att den produktionen verkligen får ta med sina externa kostnader i sammanhanget. Skulle det ske så skulle konsumenterna inte välja miljöfarliga produkter då de skulle bli för dyra. Sedan är det väl inte kul att veta att hälften av dina plagg du har på dig just nu har passerat ett barns händer samt har färgats med miljövidriga kemikalier som ofta släppts rakt ut i någon flod som flera människor lever av. Sånt säljer inte… Det vet kvällsblaskorna… och MRF följer okritiskt mediestormen!!!

Så… nu har jag skrivit av mig lite

Think är en elbil som har byggts i Norge i 17 år. Think City är deras 5e generation av elbil. Den har en räckvidd på ca 180 km och toppfarten är på ca 100 km/h. Detta är ingen billig bil i sig för sin storlek, men eftersom man slipper betala för bensin så blir priset egenligen inte så avskräckande. Vad man betalar utöver priset på ca 200 000 SEK är en månatlig hyra av batterierna på ca 1800 SEK vilket inkluderar batteriförsäkring. Detta gör att du inte behöver tänka på kostnader när batteripacket skall bytas ut, samt att Think försäkrar sig om att inte hamna i dålig dager pga batterier.

Eftersom den är byggd i Norge så har den allt som man förväntar sig att en ny bil har här i Norden, dvs krockkuddar, låsningsfria bromsar, kupevärme, vinterdäck, CD med bluetooth, eluppvärmd vindruta, GPS, regenerativa bromsar, centrallås och servostyrning.

Något som är lite coolt är den kommande Mind Boxen:

Think Ox är en femdörrars variant med lite större utrymme, räckvidd och motor. Lite svårt att hitta prisuppgifter om den men har ni några så fylla gärna i.

Hur som helst så är här ett par filmer och provkörning av Think City, och den verkar inte alls dum. Dock passar den nog bäst pendare som andå lägger ett par tusen SEK i månaden på att pendla. Löneförmån och avdragsgillt kanske?

Det är alltid positivt att läsa om förbättrad teknik och fallande priser när det gäller förnyelsebar energi. Sunrgi, som är baserat i Hollywood, skall producera koncentrerande solfångare (Xtreme Concentrated Photovoltaics™, XCPV™), dvs linser (freshnel) som koncentrerar ljuset ca 1600 gånger innan de träffar solcellerna. Man påstår sig komma upp i en effektivitet på 37,5%, vilket får betraktas mycket högt i solcellssammanhang. Eftersom del blir förluster i koncentrationen samt i värmeutvecklingen i fokus så låter det mycket optimistiskt men vi får se hur bra de är när de börjar levereras, vilket väntas ske inom12-15 månader. System kommer att levereras i första hand till storskaliga kunder och statliga institutioner och företag. Dessa solceller består dessutom inte av kisel vilket gör dem okänsliga för eventuellt stigande världsmarknadspriser på kisel.

“Solar Power at 5 cents per kWh would be a world-changing breakthrough,” said Craig Goodman, president, National Energy Marketers Association. “It would make solar generation of electricity as affordable as generation from coal, natural gas or other non-renewable sources, without requiring a subsidy”

“In a little more than a year we were able to develop and successfully test XCPV,” said Robert S (Bob) Block, co-founder and SUNRGI principal. “We expect the SUNRGI system to become available for both on and off-grid power applications, worldwide, in twelve to fifteen months”

Vad som skiljer SUNRGI’s XCPV system från andra solfångarkoncept är bl.a.:

• Extrem koncetration av solstrålarna
• Kylsystem för att förlänga solcellerna livslängd
• Ett två-axlars tracking-system som ger optimal solinfångning över hela dagen. (175% av ett fixt system)
• Billigt och modulärt system för storskaliga lösningar.

Skall bli intressant att se om specificationerna och tidsramarna, samt ekonomin, kan hållas. Skulle de bara vara i närheten av dessa utlovade siffror så är konceptet mycket intressant. Dock ställer jag mig frågande varför man inte tar hand om överskottsvärmen i ett vätskebundet system, samt om de ekonomiska uträkningarna verkligen kan stämma eftersom Soliant och SolFocus, som är liknande lösningar, inte kommer i ner i dessa 30 öre/kWh.

Det finns flera bilar jag vill skriva om, allt från elbilar till tryckluftsbilar och alternativa koncept som är nyskapande. Dagens inlägg blir dock om Apteran som har funnits att läsa om ett bra tag nu. Det är en elbil med sköna former som får en att närmast tänka på en vattendroppe. Den är tvåsitsig och har generösa ytrymmen, om man inte tänker på eventuellt baksäte eller bagage. Den har en ordentlig räckvidd som elbil, och kommer även att finnas som en range-extended EV, dvs som plugin-hybrid.

Oftast kommer frågan om hur man värmer och kyler kupén i en elbil och det har man läst med en värmeväxlare i Apterans fall, som alltså både är AC och kupévärmare.

Instrumentbrädan är häftig pch består tre tv-skärmar som är från kameror runt bilen så att man skall få bra uppsikt runt fordonet. i den mittersta tv-rutan så ser man hastighet, laddning och annan viktigt driftsinformation.

Något som är läckert är solcellen på taket. Den är inte till för som flera tror att ladda batterierna, utan för att skapa en luftkonditionering medans bilen står på plats i solen, samt blåsa ut luften bakom bilen vilket förbättrar luftmotståndet och minskar turbulensen ytterligare.

Bilen skall kunna gå fortare än 130 km/h och 0-100 på under tio sekunder. Plygin-hybriden skall klara 300 miles/gallon, vilket är lika med 0,08 l/mil. Och det är när man börjar använda bensinmotorn vilket sker efter kanske 8-10 mil. Den elektriska varianten skall klara ca 19 mil på en laddning.

Bilen kommer inte att vara Tesla-dyr men det är bara ett problem. P.g.a. vikt och dess trehjulighet så klassas den idag som en motorcykel… så det får nog bli dags att ta det där kortet någon gång.

Se följande video från Popular mechanics om en provkörning med kärran.

Man har nu byggt ett energisnålt bostadshus “Seglet” på Orrholmen i Karlstad (min gamla hemstad). Detta hus är 12 våningar högt och har 44 hyreslägenheter. Det läckra med detta hus är att det inte tar så mycket energi att värma upp, och man räknar med ca 20 kWh per kvadratmeter och år, vilket borde bli 1500 kWh för en 75 kvadratmeterstor trea per år (exkl andra utrymmen som man delar på hyran). Det vill säga ca 125 kWh i månaden… och det är inte mycket. Man har bl.a. fönster med u-värde på 1,0 W/m2C och vilken typ av fönster beror på åt vilket väderstreck det ligger, för att optimera värmeinsläpp i söder och isolering i norr. Ventilationen är lite speciell där endast frånluften har fläkt och varje lägenhet har sin egen plattvärmeväxlare utan värmebatterier och risk för igensättning.

Utdrag ur slutrapporten

Eftersom huset är så välisolerat med risk för övertemperaturer från solinstrålningen har valet av fönster och solskydd varit extra viktigt. Vid hög innetemperatur under sommarhalvåret används fönstervädring. Då upphör genast undertrycket i lägenheten och därmed avbryts värmeåtervinningen utan att krångliga plåtinsatser eller dyrbar automatik behöver installeras. Tack vare att varje rum i lägenheten förses med frånluftsdon kommer också varje rum att få rätt luftomsättning vilket inte är fallet med normala lägenheter idag som har frånluft bara i kök och bad. Öppnas en balkongdörr där så får sovrummen ingen luftomsättning alls.

Över varje spis finns en vanlig köksfläkt med fläkten monterad i kåpan. Via en lägenhetsseparat imkanal trycker den ut matlukten över hustaket. Verkningsgraden hos värmeväxlaren i trapphuset försämras alltså inte av matfetter. Köksfläkten går på timer och är helt tät utan grundflöde då den är avslagen. Inga fläktrum har byggs och inga fläktar behöver servas på taket eller vinden.

Energianvändningen
Bedömning av energianvändningen har inte ett helt års drift att bygga på. I oktober 2007 gjordes följande årsuppskattning av KBAB) 47-57 kWh/m², år (8-12 värme, 21-25 varmvatten varav 7 VP-el, 18-20 fastighetsel). Utöver detta står de boende för 32 kWh/m². Allt sammantaget blir detta 79-89 kWh/m², år som fastigheten och de boende drar.

Huset ser inte så speciellt ut, och enligt min mening relativt fult, men eftersom husen på Orrholmen kanske inte gått till historien som de snôggaste i Karlstad så är det nog helt ok i sammanhanget.

Man kan se en film om husbygget på KBABs hemsida.

Imorgon lördag så är det dags för årets begivenhet; SM i ölbryggning, och i år är det Lövstaölets Vänner (min bryggarklubb) som står för arrangemanget. Lövstabruk ligger 7 mil från Uppsala strax norr om Forsmark, och eftersom det verkar bli så många utställare så har man flyttat dagen från magasinet till Folkets hus, strax utanför norrporten till bruket.

Lövstabruk är en gammal bruksort och är en av Sveriges finaste. Titta gärna på bilderna här och känn historiens vingslag skölja. Här bryggde man bruksöl och det gamla mälteriet kan beskådas via guidade visningar, då man även får se det nya bryggeriet där vi håller till och gör våra SM-bidrag.

Dagen går till så att mellan 1200 och 1800 så är det fritt fram att titta in i folkets hus och där ställer bryggarna ut sina öl som alla får smaka och betygsätta. Tre klasser och tre segrare skall framröstas av 94 bidrag, så det blir provande tills man inte orkar mer. Alla är hjärtligt välkomna att kika förbi så lovar jag att bjuda på mitt bidrag “S.k.aaa” (Så Kallad American Amber Ale)

Har man vägarna förbi på söndagen istället så kan man titta in i bryggeriet så skall jag visa hur man brygger helmaltsöl. Funderar på antingen ett gräsklipparöl, eller en storsvultstig imperial stout. Även om jag kanske är lite trött då…

Tänkte klämma in med ett par fondtips så här i räntetider. Två fonder som investerar i clean tech som kan vara värt att kika närmare på. Förutom de fonder som jag redan har tipsat om (Credit Suisse Equity Fund Future Energy och MLIIF New Energy).

887497 - Pictet Funds (LUX) - Clean Energy

Placeringsinriktning - Fondens syfte är att investera globalt i aktier av företag som bidrar till och gynnas av världens omställning till mindre kolintensiv energi. Företag med lovande affärspotential identifieras genom ingående analys samt understöd/expertis av en extern rådgivningsgrupp.

Denna fond placerar ca 45% i Nordamerika vilket kan vara värt att tänka på med en svajig dollarkurs

~

För IPS-sparande kan man investera i denna fond, i alla fall via Skandiabanken.

DnB NOR Renewable Energy

DnB NOR Renewable Energy är en Luxembourgregistrerad aktiefond som placerar sina medel i bolag med verksamhet inom förnyelsebar energi. Fonden investerar i huvudsak inom sol-, vind-, biomassa- och kraftbolag. Fonden får investera globalt. Fonden förvaltas aktivt och får placera i aktier och aktierelaterade fondpapper och depåbevis. Den får också investera i penningmarknadsinstrument, ränterelaterade fondpapper, derivat, fondandelar och på konto i kreditinstitut. Derivat får användas för att effektivisera förvaltningen. Normalt är fonden fullinvesterad i aktier och håller endast en mindre transaktionslikviditet.

Denna fond placerar mest i Euroland med endast 18% i Nordamerika. Inte lika beroende av dollarvärdet alltså, till skillnad på de tre ovanstående som ligger över 40% i USA.

Idag är det Earth Day 2008, och jag fyller år. Det är klart… jag är ju oxe och det är ett jordtecken… Slumpen är så stor att den inte kan förklaras på något sätt annat än att astrologin måste vara sann. Dags att konvertera m.a.o.

Googleträffar