Östersjön är övergödslad, vilket betyder att näringsämnen såsom kväve och fosfor finns i för höga halter tack vare våra utsläpp. Detta leder till ökad primärproduktion, algblomningar och sedermera syrebrist, vilket är högst obra.
Alger i närbild
Kan man skörda dessa? Går det att få en ekonomi utifrån att samla in alger och därmed få en minskning av näringsämnen i Östersjön? Nja… varför inte. Speciellt algmattorna som sköljs in på stränderna och ligger och ruttnar borde ligga i allas intressen att få bort.
Algblomning i Östersjön
På havet.nu kan man läsa om ett projekt angående detta. Havet.nu är förövrigt en mycket bra sajt om man är intresserad av havet som forskningsobjekt och vill följa med att läsa de senaste rönen ang våra livsviktiga hav.
Det finns flera fördelar med att skörda alger från Östersjön och använda råvaran för produktion av biogas. För lokalbefolkningen är vinsten uppenbar. De enorma algmassorna som sköljs upp på stränder runt Trelleborg, gör att det periodvis ligger en doft av ruttnande alger över hela regionen som är långt ifrån angenäm. På många platser blir stränderna dessutom oanvändbara för bad och rekreation. Finns det möjlighet att skörda algerna och dessutom få en användbar produkt, skulle det vara mycket uppskattat.
Industriell ekologi på KTH är initiativtagarna och det skall bli intressant att följa projektet. Intressant blir det att jämföra försöken med att odla alger själv, vilket hittills inte har lyckats tillräckligt bra för att få en bra ekonomi i det hela. Förhoppningsvis är detta bara en tidsfråga. Läs gärna inläggen jag skrivit ang alger.
Det är inte riktigt rättvist att skylla överproduktionen av alger på tillförseln av näringsämnen. Om det hade varit anledningen, så borde även sjögräs, tång och andra växter frodas, men det gör de ju inte. I alla fall inte i samma grad som algerna.
Nä, det hela är en klassisk katten-på-råttan-grej:
1. Torsk äter skarpsill.
2. Skarpsill äter djurplankton (vattenloppor, larver, yngel, småräkor och så vidare).
3. Djurplankton äter växtplankton (alger).
Ta bort 80% av torsken som vi gjort i Östersjön det senaste decenniet, så ökar antalet skarpsill i motsvarande grad, och då minskar mängden djurplankton i ännu högre grad, vilket medför att algerna fullkomligt exploderar.
Vad värre är, än att man får en äcklig gråbrun soppa i badvikarna, är att sillen, som är en fet fisk och innehåller mängder med omega-3, blir kraftigt undernärd. Följden av det blir att exempelvis lax och sjöfågel, som lever på denna sill, börjar lida av kraftig omega-3-brist.
Och eftersom omega-3 är väsentligt för bildandet av vitamin B1 även hos lax och sjöfågel, så utvecklar dessa typiska bristsjukdomar. Ny forskning har entydigt visat att först laxdöden och nu sjöfågelsdöden beror på en nervsjukdom närbesläktad med människans beri-beri. Som förorsakas av brist på vitamin B1. Vilken märklig tillfällighet?
Nä, inför omedelbart trålfiskestopp i Östersjön, det är betydligt effektivare än att skjuta in sig på de stackars bönderna och/eller skogsägarna och/eller dåliga reningsverk.
Annars är det förvisso ett väldigt spännande projekt, det där med att “skörda” alger och använda dem till något nyttigt. Fast inte särskilt hållbart i längden förstås…
Ja… du har rätt, delvis. Men du gör samma generaliseringsfel och “skyller på endast en sak”. Vad du gör bra är att förklara delar av näringsväven, men det är mer komplicerat än så. I och med att dessa olika faktorer påverkar systemet åt samma håll (positiv feedback) är det givetvis svårt att påvisa vilket som står som det största problemet. Ett fel som du gör är att du likställer mikroalger (ofta grönalger och cyanobakterier) med makroalger (ofta brun och rödalger). Dessa har olika optimum när det gäller näringsupptag, fotosyntesoptimum (dvs olika djupoptimum), och tillväxthastighet. Vissa kräver hårt substrat, andra kräver inget eller endast något susbstrat som kan vara annan alg. Vissa alger och cyanobakterier tillväxer mycket snabbare än andra alger. Ett bra exempel på system är ett enkelt akvarium. Bara för att du matar fiskarna för mycket så får du inte blåstång i akvariet (även om du skulle ha några plantor innan), men du får massa gröna mattor och mikroalger. Sjögräs växer också långsamt och blir utkonkurrerade av snabbväxande alger. Se tex våra ålgräsängar.
Men för att visa att samspelet är större än vad vi hittills sagt är att eftersom det går åt syre att bryta ned algerna när de fallit döda till botten så får vi en skarp gräns mellan syrefattigt och syrerikt vatten där det fattiga ligger underst. Samtidigt har vi en haloklin, dvs en saltgräns med saltare vatten under det sötare vattnet. (Finns även en termoklin). Dessa uppstår automagiskt pga olika densitet i vattenskikten.
Torskrom ligger i det fria vattnet i haloklinen och svävar, till skillnad från många andra fiskarter som lägger sin rom på botten. När denna haloklin kommer under syregränsen så dör rommen och vi förlorar hela årskullar med torskrom. ytterligare en positiv feedback i systemet. Positiv är i det här fallet inte en lyckad feedback…
Givetvis skall vi minska torskfisket, trots att fiskeriverket plötsligt påstår är torsken är utom fara. Fiskeriverket är lika mycket ute och cyklar när det gäller ålen. Fiskeriverket är nog det statliga verk som är mest ute och cyklar… Ledd av vår bondtölp till minister Eskil som troligen inte sett Östersjön med egna ögon.
Vad menar du att algskörd inte är hållbart i längden? Så länge vi gör fel så är det nog hållbart…
LOL!
Jovisst menar jag just att så länge vi gör fel, så är det hållbart. Point taken.
Och naturligtvis har du rätt i att naturen är så otroligt mycket mer komplex än vad man kan beskriva även i två så pass fylliga kommentarer som din och min.
Det är ju just därför det är så viktigt att vi visar naturen, och hela dess intrikata väv av samband, en betydligt större respekt, än att helt lättvindigt skylla allt på usla reningsverk i Baltikum, som en del gör.
Östersjön innehåller drygt 21.000 kubikkilometer vatten. Även om 50 miljoner människor i dess “närområde” skulle släppa ut ett ton föroreningar var per år, så blir det ändå bara ett kryddmått i ett fullt badkar.
Och lägger man till det att drygt 6% av Östersjöns vatten byts ut varje år (tre spänner om åtta liter friskt vatten i vårt badkar efter att kryddmåttet har tillsatts), så inser man nog ganska snabbt att våra föroreningar inte spelar någon större roll.
Och vad gäller industritrålarnas dammsugning av allt liv, så kan man ju bara konstatera att det först av allt är det kustnära fisket som blir lidande. Med enbart nät eller långrev och annan krokbaserad fångstmetod, som de normalt ägnar sig åt, så sparar man all den småtorsk som nu slängs tillbaka efter att den naturligtvis har dött. Torskens framtid avlivas alltså. Sjukt…
Ang kryddmåttet så tycker jag det är en ganska dålig liknelse. Eftersom näringsämnen brukar kallas begränsande, dvs det är i frånvaro av dem som tillväxt inte sker (I motsats till vatten och ljus dom är andra viktiga komponenter), så är varje ökning av dessa direkt proportionellt mot ökning av primär produktion. Med eller utan de predatorer som du nämnt.
Så… utan kryddmått; ingen tillväxt (utom från den naturliga näringshalten), med kryddmått; för stor tillväxt. Speciellt eftersom nya kryddmått tillsätts hela tiden. Och övergödning är inte ett problem i Östersjön allena… Ditt vattenutbytesresonemang är endast utspädning. Utspädning till ställen där tillväxt sker likaså…
Ang fiskeriet så har jag tusen synpunkter… bla varför vi skall subventionera en näring som förstör när det endast är ett fåtal människor som livnär sig på den… Låt som skriva in sig i a-kassan som alla andra som inte kan jobba med sin dröm.
Nä, att direkt jämföra med ett kryddmått i ett badkar låter sig naturligtvis inte göras.
Men å ena sidan så är det väl ingen som tror att en miljon stockholmare släpper ut en miljon ton föroreningar i Östersjön? Jag fläskade alltså i ordentligt där.
Å andra sidan så undrar jag hur många som verkligen inser vad ett kryddmått i ett badkar om 400 liter verkligen innebär. Efter 15 år är vi uppe i en matsked (utan utspädning). En matsked salt i ett fullt badkar, märker man av det?
Vad gäller den allvarligare biten: Det är mindre än ett fåtal människor som *kan* livnära sig på fisket idag, efter att industritrålarna från västkusten, dessa nolltaxerare med sina skattefinansierade båtar i 20-miljonersklassen, har gjort sitt. Det är nästan inga alls. Enligt skatteverket är det 1100 som i år livnär sig på fiske.
Tänk så lite det hade kostat att i stället ge dem A-kassa, som du föreslår, och hur mycket gladare torsken, och därmed samtliga våra svenska vatten, hade blivit.
I get your point… men om du odlar hydrokultur och gödslar så gödslar du med väldigt lite. Och pratar vi föroreningar i sig så skulle ett kryddmått bromerade flamskyddsmedel, dioxiner, östrogenliknande ämnen eller tungmetaller var djälvulskt mycket. Allt är en dosfråga.
När det kommer till populationsbiologi och nivåer som carrying capacity, vilken vi är oerhört långt ifrån vad det gäller torsken, så är inte det att eftersträva, vilket många tror att biologerna vill. Carrying capacity är en nivå där mortaliteten är lika stor som nativiteten, vilket ur skördesynpunkt skulle vara mycket oekonomiskt. Nä, det gäller att hitta den nivån där tillväxten är maximerad, vilket ligger klart under CC, och att man endast skördar tillväxten. Populationsstorleken är då alltså oförändrad. För att uppnå en optimal tillväxt gäller det att populationsdemografin är optimerad, dvs åldersfördelningen i populationen. Detta når man inom t ex renskötseln genom att ha max 10% hanar och så många vajor i fertil ålder som möjligt. Dvs, man slaktar hanar, hankalvar och gamla vajor… resten är produktiva djur man vill spara. Tyvärr kan vi inte styra fångsten på kön när det gäller torsk.. men det skulle vara bra….
Däremot kan vi styra fångsten av torsk med avseende på ålder väldigt lätt. Långrev och annan krokfångst är ju det säkraste, men även att kräva större masköppningar i trålar och snörpvad.
Dagens dividerande mellan 90 eller 95 millimeters masköppning är ju fullständigt patetiskt, när det räcker att lägga på ett enda knop högre fart för att strypa ihop maskorna så att inte ens de minsta torskarna kan komma undan.
Kolla gärna EU-klassificeringen vad gäller torsk (bland annat). Och gå sedan till senaste fiskhamnsrapporten, och se vilket barnarov vi gör oss skyldiga till varenda dag. Alltså… En torsk som väger 300 gram får säljas helt lagligt? Skall de stackarna inte ens få bli könsmogna först?
Björn, att bara fånga de största fiskarna är inte någon bra lösning. Evolutionen gör då att små, i övrigt sämre reproduktionsdugliga fiskar gynnas så vi får en gradvis allt mindre livsduglig fiskstam.
@Thomas:
Det är en bra invändning. Men tanken är ju att man, i ett hållbart fiske, inte skall fånga ALLA fiskarna av en viss storlek/ålder, utan bara så mycket att det inte påverkar stammens utveckling.
Att som idag fånga rubb och stubb, inklusive de fiskar som inte ens hunnit reproducera sig en enda gång, och där vi sedan släpper tillbaka stora delar av fångsten (efter att de naturligtvis har dött) är ju definitivt ingen bra metod, det kan vi väl i alla fall vara ense om?