Etanol och svält – lite balans i retoriken

Hoppa till kommentarer

Etanolproduktionen har den senaste tiden fått utstå spott och spe från alla håll och kanter. Mycket handlar förståss om lobbyism och särintressen, men även media och bloggosfär har helt plötsligt urskiljningslöst konstaterat att etanol är ett hot mot världen, både pga dess EROEI (Energy Returned of Energy Invested) i flertalet fall är ganska lågt (beroende på outvecklade produktionsmetoder) samt att det skulle leda till svält. Jag tycker själv att resonemanget är helt snett pga flertalet orsaker, så jag tänkte att gå igenom några koncept som handlar om var diskussionen borde ligga…

Först och främst borde jag tillägga att detta inte är ett försvarstal för etanolproduktion, utan mer som ett balanserande inlägg i en sur och snedvriden debatt. Min personliga ståndpunkt är att etanol är ett övergångsbränsle tillsammans med alla biobränslen som skall förbrännas i en förbränningsmotor. Förbränningsmotorn är inneffektiv och förhoppningsvis på väg bort i transportsammanhang. Den kanske har sin plats i tung trafik i framtiden, men knappast för persontransport.

Först och främst några generella synpunkter:

• Svält är inget nytt. Skäl till svält har oftare varit människans snålhet, asociala samhällen, krig, naturkatastrofer, tragedy of the common, forcerade migrationer pga andra naturresursers prioritering m.m.
• Av den totala jordbruksmarken i världen så är det inte så stor del som är till matproduktion som många tror. Vi producerar mycket annat som t.ex. kaffe, kakao, gummi, koka, kat, tobak, socker till godis, samt bambu och bomull etc etc. Alla dessa har sina problem och ineffektiva system, speciellt i utvecklingsländer. Både arbetsmiljömässiga och produktionsmässiga. Etanolen är inget undantag.
• Djurproduktionen tar upp en mycket stor del av jordbruksmarken och har varit det primära skälet till avskogning av regnskog i Sydamerika. För varje produktionssteg i animalieproduktion så tappas ca 90% av energin. Dvs av 100 km2 betesmark så blir endast energin från 10 km2 till animaliska produkter. Detta beror på att mycket av energin ett djur intar går till uppvärmning, rörelse, matsmältning, uppbyggnad och reparation mm. Och om vi sedan räknar ut hur mycket vi äter och använder av djurets produktionen (bortse från t.ex. hud, klövar och skelett mm) så inser vi snabbt att den siffran borde sänkas ytterligare. (Se vilken biologi eller fysiologibok som helst)
• Djur- och kraftfoder har idag ofta inslag animaliska produkter, från fiskmjöl till benmjöl från andra djur. Det betyder att för att skapa foder som endast 3-10% blir till livsmedel redan har tappat 90% av sin ursprungliga potentiella energi. Översätter man detta i åkerareal så blir resultatet tankeväckande.
• I Sverige är ca 27000 km2 (av 400000 km2) jordbruksmark. Av dessa ligger 10-12% i träda eller inte används. 34% av jordbruksmarken används till vall och grönfoder, vilket betyder att vi energimässigt kanske utnyttjar ca 48% av vår jordbruksmark. Se SCB. Hur det är i övriga världen vet jag inte men motsvarande siffror borde vara förväntade i Nord.

Sedan skulle jag vilja gå på djupet med andra produktioner som jag snabbt nämnde ovan (ang svält och människans hälsa), och det är primärt tobak. Ok, jag har just slutat snusa själv (4 veckor nu), men hur många tragiska fall av fattiga människors pengar går till tobak framför mat (framför allt i Syd) har man inte sett, förutom de direkt skadliga effekterna av rökning och dess kostnader. Så… jag var tvungen att räkna lite, dock endast på arealen själva produktionen tar i anspråk. De privat- och nationalekonomiska- samt hälsoeffekterna lämnar jag till någon mer kunnig på det området:

I siffror från millenieskiftet producerar världen mellan 3,9 miljoner ton (1) och 6 miljoner ton tobak (2) (torrvikt) per år. Indien producerar ca 10% av detta på en yta av 4600 km2 (3), EU producerar ca 5% av detta på 1220 km2 (4), dvs lite mer intensiv produktion i EU. Den största producenten är Kina med 38% av världsproduktionen. Enligt FAOSTAT odlas tobak på ca 67000 km2 med en medelavkastning på ca 60 ton/km2. Och då räknar vi de som registreras. Det verkliga talet är säkert klart högre.

(1) FAOSTAT
(2) Rapport International Labour Office
(3) Indian Commodity Tobacco
(4) EUs Raw Tobacco Annex

Enligt rapporterna Sustainability of Brazilian Bio-ethanol och The Ethanol Experience så får man ut ca 7000 l etanol per hektar, dvs 700000 l/km2, samtidigt som man får ut energi av restprodukterna på ca 550000 kWh/km2 per år. Vilket leder oss till att på den ytan som används till tobaksproduktion så skulle man kunna producera ca 47 miljoner kubikmeter etanol och få ut nästan 37 TWh energi per år. Givetvis passar kanske inte tobaksland för sockerrör, men den passar nog för olika typer av matproduktion.

För jämförelse så produceras idag ca 1400 Mton sockerrör på ca 200000 km2 (ca halva Sveriges yta) och hur stor del av dessa som går direkt till etanolproduktion vet jag ej (någon?). Stimulanter (dvs lagliga sådana vilket innebär kaffe, kakao, te och mate), odlas på ca 210000km2. Sedan undrar man hur stor area opium, cannabis, kat, och koka odlas på… lite svårare att hitta sådan statistik

Jag skulle vilja gå vidare med att räkna ut hur mycket åkermark som är i träda och inte används i alla länder. Vidare hur mycket mark som produktion av ko, lama, häst, samt arealnyttjande av oljesand, dammar, dagbrott, samt övrig av oss förstörd (icke odlingsbar) mark står för. Inte för att värdera att viss produktion är viktigare än annan, utan bara för att få en referens till hur mycket och vad vi använder markerna till.

Så att säga att svälten beror på etanolproduktion när vi tillåter tobaksodlingar, krig och ökenutbredning är väldigt naivt i det stora hela. Så snälla media… angrip problemen där problemen finns. Och med det menar jag produktion av produkter som varken främjar hälsa eller ekonomi, och när vi ändå är på väg och vill diskutera arbetsförhållanden så kan vi väl ta med alla världens sweatshops och barnarbeten inom t.ex. mat, textil, leksaks och färginsdustrin, och i uträkningar av produkters miljöpåverkan för en gångs skull räkna med arealbehovet i livscykelanalyserna och värdera dom på ett ekonomisk riktigt sätt så att den produktionen verkligen får ta med sina externa kostnader i sammanhanget. Skulle det ske så skulle konsumenterna inte välja miljöfarliga produkter då de skulle bli för dyra. Sedan är det väl inte kul att veta att hälften av dina plagg du har på dig just nu har passerat ett barns händer samt har färgats med miljövidriga kemikalier som ofta släppts rakt ut i någon flod som flera människor lever av. Sånt säljer inte… Det vet kvällsblaskorna… och MRF följer okritiskt mediestormen!!!

Så… nu har jag skrivit av mig lite

12 kommentarer

Under Biobränsle, Energi, Etanol, Förnyelsebara energikällor, Konsument, Livskvalitet, Media, Miljöfordon, Natur & miljö, Trafik

Etiketter EROEI, etnaol, kemikalier, miljö, slavarbete, sockerrör, tobak