Det är med spänning jag här följt utvecklingen av passivhus i Sverige, och i synnerhet projektet Villa Malmborg i Lidköping (extra länk). Det handlar om hus som byggs otroligt energieffektiva så att hushållsapparater och kroppsvärme skall i princip vara tillräckligt för att värma upp huset. I Villa Malmborg har man använt 300 kWh per månad för uppvärmning av huset vilket får anses vara i stil med deras mål. Definitionerna för passivhus i Sverige ligger på max 12 W installerad effekt per kvadratmeter, vilket ger 1800 W för en 150 kvadratmeter stor villa (se Ecoprofiles inlägg om detta).
Det handlar om mycket energieffektiva fönster, tjocka isolerade väggar, golv och tak, ett tätt plastlager som stoppar all luftvandring, samt ett effektivt ventialtion med frånluftsvärme. Borde inte vara särskilt svårt eller dyrt att bygga, men byggnadsbranschen är konservativ och idéerna relativt unga och oprövade för många byggare. Vi lär få en boom av passivhus i Sverige, om den inte redan har startat, och flera projekt finns där man upprustar gamla energitörstande hus så att de passa definitionerna. Se t.ex. Brogården i Alingsås.
Vill man förkovra sig ytterligare så rekommenderas forumet för energieffektiva byggnader www.passivhus.nu
Men, anledningen till detta inlägg är att presentera en licentiatavhandling om detta gjord av Ulla Jansson “Passive houses in Sweden – Experiences from design and construction phase” som går att kika på här. (200 sidor i PDF, 5,3 Mb).
Ulla har tittat på fyra projekt och förutom de två nämnda ovan även lägenhetshus i Frillesås och Värnamo.
Well accomplished demonstration projects are seen as reference objects and are used as a basis for future projects. The results show that the project
leader has here a key role. The proud carpenters with straight backs are priceless as advertisers for building passive houses. It is possible to build
passive houses with good results even if the project leader does not lead the project in a perfect way. Skilled contractors and external experts can
together create a very good fi nal result. Clear goals that are followed up during the whole process are a key issue. It is expensive to make corrections
and changes at a late stage in the project. Lack of good leadership mightnot affect the fi nal result but the final cost.
Dagens Miljö rapporterar om detsamma.
Lunken
Olov Källgarn
7 kommentarer
26 mars, 2008 kl 14:26
Helloj. Jag har följt din blogg under nån vecka eller två och ser att husen ständigt återkommer. Fast med nya namn.
Har själv miljöutbildning bakom mig och på min tid kallades alla dessa hus du skriver om, dvs byggnader anpassade till sol och omgivning, för solhus.
Har namnet bytts ut eller är det mitt minne som sviktar?
26 mars, 2008 kl 14:46
Solhus är troligtvis en variant av passivhus som har som energikälla söderliggande stora fönster som släpper in energi till termiska massor innanför, t ex golv och väggar. Fönster mot norr brukar då vara små, men givetvis är isoleringen lika viktig.
Stora täta fönster är nog en kostnadsfråga, men tänket är nog lika och klassificeringen (om det finns någon sådan) är nog glidande. Man försöker ta tillvara på solenergin även i passivhus.
28 mars, 2008 kl 9:09
Kul att du skriver om passivhus, jag upptäckte själv konceptet för bara några månader sedan och undrade hur det kunnat gå min nyfikna nos förbi så länge? Jag föll direkt i farstun…
Men, som alltid vid hastiga förälskelser så får man bli lite mer nyanserad sedan.
Bostäder och service står för cirka 36 procent av Sveriges energianvändning, och merparten går tll att värma hus. Passivhus är så extremt välisolerade, optimalt formgivna och utrustade att de max förbrukar 5-25 kWh/m2/år (kilowattimmar per kvadratmeter och år), beroende på hur långt norrut huset ligger. För ett hus på 170 kvadrat innebär det en årsförbrukning på max 4.250 kWh mot kanske 15.000-40.000 kWh som är “normalt” för en villa byggd på 1970-talet. Passivhuset värms av invånarnas kroppsvärme och spillvärme från elektriska apparater som kyl/frys, spis och hårtork. Det finns alltså mycket pengar att spara för fastighetsägare och även tydliga fördelar för miljön (mindre energiåtgång gör att miljövänliga energikällor räcker).
I Sverige skärps lagkraven för nya byggnaders energieffektivitet från 1 januari 2010, och EU diskuterar att införa passivhus som standard vid nyproduktion från 2016.
Men… baksidan då: Trähustillverkarna är inte med i framkant av utvecklingen. Vi har en stark timmertradition i Sverige och många undersökningar visar att timmerhus/trähus är friskare och bättre för både miljö/klimat och människor än hus byggda med moderna tekniker. Det finns exempel på 1700-talshus som ger frisk inomhusmiljö till åttonde generationen medan mögelhus byggda på 1970-talet redan är uttjänta, rivs och deponeras därför att materialen inte går att återbruka eller återvinna. Jag menar att trähusen borde kunna utvecklas så att man slipper plasten i passivhusen. Konceptet är materialneutralt men “alla” förknippar passivhuset med långväga importerade och konstmaterial – vilket är synd, för i så fall riskerar energisnålkraven att slå ut vår egen hustradition och göra oss beroende av import.
Alltså, vi behöver en nyanserad diskussion om hur vi kan ta tillvara potentialen med passivhuskonceptet, men med utgångspunkt i våra lokala råvaror som ger jobb och kunskapsutveckling i Sverige.
28 mars, 2008 kl 9:24
Kul att du tar med lite med detaljinformation.
Ang material så har du säkerligen rätt, men jag ser inte att man måste inportera så mycket material för ett passivhus. Isoleringen kan vara cellulosa el liknande, bara lite tjockare, plastskiktet är så tunt i sammanhanget. Fönster borde finnas tillverkade i Sverige, samt t.ex. fasaden på Villa Malmborg är väl svenskt trä med järnvitriol (som man inte behöver måla om i första taget).
Men jag tror att eftersom passivhusbyggandet är i sin linda så kommer det att utvecklas fortgående… men det kan ju vara riskabelt att vara först ut.
Ang diskussionen med frånluft och FXT-aggregat så verkar det vara just en barnsjukdom, eller en teknik som kan förbättras ytterligare.
30 mars, 2008 kl 20:51
Hejsan!
Intressant med passivhus, tycker i alla fall jag. Jag ville bara säga att passivhusen som Eksta byggde i Frillesås blev ett lyckat projekt och Eksta bygger nu även ett dagis med samma princip. Borde ju onekligen fungera bra även det…
Eksta satsar för övrigt mycket på miljön både med solfångare, fjärrvärme, etc… Det är roligt tycker jag med tanke på att det är ett kommunalt ägt företag. Bättre miljöinitiativ kan man väl som kommun knappast ta? Föredömligt, enligt mig.
30 mars, 2008 kl 20:53
Nä, det är vissa kommuner som är framför andra i det här hänseendet.
Ett annat passivhus: http://www.granback.se/
24 april, 2008 kl 15:38
Någon som vet vilket företag som levererar energiväggen. Den finns på passivhuscentrum i Alingsås! såg den på tv.