PetroSun, Inc meddelar att man kommer att starta en storskalig produktion av biobränsle från alger den 1a april i år. Alganläggningen består av en 4,5 kvadratkilometer stor saltvattendamm som företaget påstår kunna producera nästan 17000 kubikmeter algolja och 50000 ton biomassa per år. Man har även planerat en 8 hektar stor damm för att forska kring alger för flygbiobränsle. Petrosun planerar flera algodlingar och algoljefabriker i Alabama, Arizona, Louisiana, Mexico, Brasilien och Australien under 2008. Algoljan kommer att marknadsföras som råvara till befintliga biodiselraffinaderier och även till egna planerade ditos.
Alger anses kunna producera 30 ggr mer olja per hektar än t ex majs och sojabönor. Biodisel från alger innehåller inget svavel, är ogiftigt och nedbrytbart. Fördelar är även att man kan använda dessa i befintliga diselmotorer utan konvertering. Det kan också utblandas med vanlig disel och behöver därmed inga nya infratstrukturella insatser, utan mackarna kan köra på som vanligt.
Enligt utsago på bl.a. The Energy Blog så kan man stilla transportbehovet av drivmedel i USA med algodlingar på ca 2% av landytan, som dessutom kan placeras i öknar eller på dåliga jordar, eftersom vattenåtgången är mindre än i konventionellt jordbruk. Fler inlägg från The Energy Blog om detta.
Greenfuels och Greenshift Industrial Design Corporation utvecklar system för att odla alger i slutna system som kan placeras nära kraftverk och fabriker. De använder CO2 och värme från dessa anläggningar men frågan är om det finns tillräckligt med yta vid liknande anläggningar samt om det finns ekonomiska incitament för sådana algodlingar. Spillvärme kan tas omhand på andra sätt, även om de inte görs i tillräckligt stor utsträckning.
Man kan även driva algodlingar i kloakvatten.
Bra sida om alger och biobränslen på svenska är denna: Marinebiology.se
Vill ni läsa er trötta om detta (på engelska) så föreslår jag oilgae.com
Vad damen på bilden har med inlägget att göra vet jag inte, men tittar man noga ser man alger, dock makroalger… men i alla fall.
Lunken
Olov Källgarn
7 kommentarer
25 mars, 2008 kl 19:04
Tycker det verkar som ett mycket intressant koncept. Skulle vara intressant att veta vad det är för alger det handlar om. Tänker man sig att odla visa optimerade ”bränslealger” eller bara en ospecificerad algsoppa? Kvävefixerande cyanobakterier månne?
Ingenstans står det heller någonting om algernas näringsbehov – man får anta att de ska ha en del givor av fosfor och några andra makronäringsämnen också för att växa bra – även om det nu är kvävefixerare.
Att kombinera en algodling med ett reningsverk verkar ju annars som ett smart idé – bättre att ta till vara på näringen i en algodling än att driva upp kvävet i luften genom denitrifikation och fälla fosforn med järn.
25 mars, 2008 kl 20:23
Precis… Det är mikroalger man oftast pratar om, och i många fall cyanobakterier. Några problem med öppna dammar är att man just får föroreningar av andra icke önskvärda alger och bakterier. Så att det bör vara en monokultur är nog klart.
Det handlar om att ha en bra näringsratio av N:P:Si, samt en hel del kol för att få optimal tillväxt, plus övriga spårämnen som är viktiga för t ex fotosyntesen. Algerna som används kan producera uppåt 50% av sin vikt i form av fettsyror som man producerar olja utav så visst är värdena lysande om man jämför med växter som måste bygga cellulosa och i vedartade växter även ligning.
12 maj, 2008 kl 11:48
Missar man inte poängen ganska rejält när man pratar om att låta algerna binda upp koldioxiden från kraftverk, och sen göra diesel av dem? Som jag ser det så är det fortfarande samma fossila koldioxid som kommer ut i atmosfären när biodieseln förbränns, det har bara tagit lite längre tid.
En annan sak jag undrar över är om man inte skulle få ut mer energi genom biogasutvinning av algerna? Om jag fattat saken rätt måste man i biodieselproduktion lägga ner energi på att separera fetterna från algerna, och sen utnyttjar man ju inte hela biomassan?
12 maj, 2008 kl 11:57
Jo visst är det så, fast det är bättre att återanvända dem en gång till än att inte göra det. Men givetvis blir det sekundärt fossilt bränsle. Dock finns det CO2-utsläpp från ickefossil produktion likaså.
Ang din andra fråga så är det svårt att svara på det på rak arm. Problem med biogas är att det är svårt att få upp renheten i den, för att kunna ersätta naturgas, samt att hanteringen är svårare och därmed dyrare. Vill man dessutom ha ett flytande bränsle så är nog det ingen bra idé att gå via gasform.
Man kan dessutom i princip använda hela biomassan eftersom resterna kan användas till biogas, etanol eller liknande via t ex Fischer-Trop, samt även till djurfoder.
15 maj, 2008 kl 21:31
Normalt benämns dessa algsorter Algae eller Phytoplankton.
Det finns ett antal olika algsorter och därmed olika krav på näring/energitillskott.
De metoder som man kan tycka har bäst framtid är de som inte kräver mer energi än solljus och CO2. Det blir svårt att argumentera mot att CO2-nettot tom. kan bli negativt.
Ett av de företag som kommit långt är BFS i Spanien http://www.biopetroleo.com/.
Petro Inc som du nämner ovan känns, om man går efter deras hemsida, som ett ganska tomt skal, men jag kan ha fel förstås.
För den som verkligen törstar efter information finns en 300 sidors rapport om 18 års forskning av U.S. Department of Energy: www1.eere.energy.gov/biomass/pdfs/biodiesel_from_algae.pdf
15 maj, 2008 kl 23:16
Ja den rapporten är ganska övergripande på forskningen fram till 1996, och tar upp de fällor och svagheter som har stötts på i olika typer av algodlingar och lokaler. Jag föreslår sammanfattningen på denna länk: http://biopact.com/2007/01/in-depth-look-at-biofuels-from-algae.html
Som även tar upp de som hänt sedan dess.
15 maj, 2008 kl 23:44
För att komma till rätta med nomenklaturen så måste jag som gammal växt och algbiolog räta ut begreppen.
Algae är engelska för alger (alga i singular), vilket omfattar makro- och mikroalger. Cyanobakterier, eller som de brukat kallas ”blågröna lager”, hör numera inte till alger eftersom de är prokaryoter och saknar bl.a. kloroplaster, d.v.s. alger är endast eukaryota organismer.
Fytoplankton å andra sidan är alla plankton som lever av solljuset, s.k. autotrofa, med fotosyntes som huvudsakliga energisystem. Därmed innefattar fytoplankton protistiska eukaryoter och både eubakteriska och archaebakteriska prokaryoter. Cyanobakterier är ett fyla inom eubakteriska prokaryoter, eller som vi i dagligt tal kallar: bakterier.
Se mer på wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Cyanobacteria