Express India skriver om några forskare vid Indian Institute of Technology i Kharagpur som har isolerat en typ av bakterien (Enterobacter cloacae) som producerar 40% mer vätgas än tidigare 
isolerade bakterier. Enligt professor Debatrata Das kan E. cloacae producera ca 3,85 mol vätgas från 1 mol av substrat, vilket är mycket nära den teoretiska gränsen vid 4 mol vid anaerobisk (syrefri) jäsning.
Man använder bl.a. kloakvatten som resurs och hur effektivt i jämförelse med biogasproduktion det är vet jag inte. Men det är alltid lovande med framgångar inom mikro- och molekylärbiologin där man finner nya lösningar var och varannan dag.
Man har satt upp en 800-liters försöksanläggning i ett pilotprojekt.
Man har dessutom genomfört forskning i ”photo fermentation” (jäsning i ljus) dar man nått resultat uppemot 12 mol vätgas per mol substrat och nu arbetar man med att göra processen ekonomiskt gångbar. Har hittat några artiklar som kommer upp i ca 6 mol H2 från sukros som substrat så jag antar att 12 mol är mycket högt.
Bild som beskriver photo fermentation av sockerrör. Bild tagen från: S. Manish and Rangan Banerjee, Comparison of biohydrogen production processes, International Journal of Hydrogen EnergyVolume 33, Issue 1, , IWHE 2006, January 2008, Pages 279-286.
Lunken
Olov Källgarn
2 kommentarer
12 mars, 2008 kl 18:55
Jag tror mer på vätgasproducerande bakterier än på den metoden att med el sönderdela vatten för vätgasframställning.Den senare är så energikrävande att då är det bättre att ladda sina batterier direkt med elen,möjligtvis kan man vid ett stort överskott av el använda den metoden i något sammanhang.
13 mars, 2008 kl 15:34
Jag måste erkänna att jag inte i detalj följer vätgastekniken längre – den har alltför länge varit på gränsen att lyckas. Är det inte fortfarande kostnadsproblem med att förvara vätgas i en tank som är det verkliga problemet? Tycker mig minnas att det är omvandling av metanol till vätgas som används i några lösningar, just pga tankproblem. Jag kanske bör titta efter nu när vi tycks kunna mala grafit till 1/10 av energikostnaden till 1 – 3 mikron i storlek. Fungerar det och vi hittar lite mer kapital skall vi snart ha bättre och billigare konventionella batterier i alla fall.