Mången diskussion idag kretsar kring huruvida det är grönt eller inte med olika typer av biobränslen. I diskussionerna kan man blanda in allt möjligt såsom CO2-utsläpp, ekonomi, arbetsmiljö, transporter osv… Jag har hittat ett par inlägg i debatten från vetenskapligt håll som jag tänkte delge.
Dels har vi en rapport från The Royal Society: Sustainable biofuels: prospects and challenges, som släpptes den 14 januari i år.
The Society convened a working group of leading experts to consider the science and technology prospects of delivering efficient biofuels for transport in the broader context of the environmental protection and sustainability.
Bilden från rapporten visar vilka resurser som kan minska koldioxidutsläpp och dess kostnad gentemot denna minskning av koldioxidutsläpp, d.v.s. de biobränslen uppe till vänster är mest lovande. Här är alltså andra frågor utelämnade, såsom arbetsmiljö och matpriser.
Sammanfattningsvis säger rapporten att biobränslen absolut har en plats i ett miljövänligare samhälle samt i en klimatförändring och i en kommande energikris. Dock skall man prioritera att minska koldioxidutsläppen från biobränsleproduktionen för att säkra ett långsiktigt användande av dessa. Detta kan/bör göras med politiska beslut och ekonomiska styrmedel så att de inte fastnar i ineffektiva biobränslen. Ny teknik och politiska direktiv behövs sådeles för att åstadkomma detta.
___ ~___
Vidare kikade jag på artikeln:
How Green Are Biofuels? Jörn P. W. Scharlemann and William F. Laurance
Science 4 January 2008: Vol. 319. no. 5859, pp. 43 – 44
Denna artikel tar upp en lite mer bred syn på biobränslen och inkluderar miljöeffekter utöver CO2, även om den är kort och mer en review-artikel. Speciellt tar den upp R. Zah et al., Ökobilanz von Energieprodukten: Ökologische Bewertung von Biotreibstoffen (Empa, St. Gallen, Switzerland, 2007), som inte är helt lättläst om man inte kan tyska.
The arguments that support one biofuel crop over another can easily change when one considers their full environmental effects. A key factor affecting biofuel efficacy is whether native ecosystems are destroyed to produce the biofuels.
Figuren är från artikeln och hänvisar till Zahs artikel på tyska. den visar utsläpp av växthusgaser av 29 olika bränslen, relativt mot bensin. Landskoder som visar var dessa bränslen är framställda, Brasilien (BR), Kina (CN), EU (EU), Frankrike (FR), och Malaysia (MY). Bränslen i den gröna ytan kan betraktas som fördelaktiga i både växhusgasutsläpp och övrig miljöpåverkan relativt bensin. Dock förutspås att framställningen av dessa kommer att effektiviseras framöver och bli grönare ju mer energieffektivt de kan framställas.
Jag hoppas att de intresserade tar och kikar lite på dessa artiklar för att balansera upp debatten lite som lätt blir subjektiv och fastnar i detaljdiskussioner.
Lunken
Olov Källgarn
5 kommentarer
12 mars, 2008 kl 0:14
Den springande punkten är ju egentligen hur mycket exploatering av naturliga ekosystem som biobränsleexpansionen bidrar till direkt och indirekt. Detta spelar ju roll för både biobränslenas växthusgasbalanser och för deras påverkan på naturvärden och biologisk mångfald.
Personligen anser jag det är rimligt att anta att en storskalig expansion av biobränsleproduktion också kommer att bidra till att öka den globala efterfrågan på odlingsbar mark. Vilket i sin tur får till följd att mer naturområden tas i anspråk för odling. Då spelar det kanske mindre roll om just det bränslet man har i tanken är producerat på ett schysst sätt. Det skrev jag om häromveckan på forskarbloggen. Men frågan är exakt hur stora sådana effekter blir? Inte helt lätt att svara på.
Förändringar i markanvändning omnäms i studien från The Royal Society som något som måste vägas in i varje bedömning av biobränslen – men sådana effekter tas inte hänsyn till när det gäller total miljöeffekt eller växthusgasutsläpp i figuren från Zah et al. ovan. (En executive summary av Zah et al. kan för övrigt laddas ned på engelska här
12 mars, 2008 kl 11:11
Bra att du hittade en översättning av Zahs artikel… missade den.
Jo, givetvis är det klurigt att sammanfatta alla olika lokalers förutsättningar för olika typer av biobränsleproduktion. Dessa artiklar påpekar som du säger det och tar inte sig själva som ngt beslutsunderlag för en ny biobränsleplantering. Det intressanta är dock att man tagit med hela processen i LCA, dvs “from well to wheel”.
Även olja och gasproduktionen har effekter på ekosystem och nyanläggningar planeras och protesteras emot, så de effekterna är inte unika för biobränsleprospekteringar, utan egentligen i alla nya ingrepp i naturen. Människan har varit sorgligt kass på att värdera värdefulla naturområden för bevarande och låtit pengarna styra intresset, vilket lett till olika varianter av skövling och massutrotning. Men givetvis skall all nyproduktion av biobränslen genomgå samma miljökonsekvensbeskrivningar som byggandet av en fabrik eller kraftverk i Sverige får (vilket tyvärr inte är så vanligt utanför EU och USA).
Något som dock är inspirerande är att man tagit med avloppsslam, gödsel, kompostavfall samt återvunnen olja i jämförelsen. Dessa kräver inga större jordbruksmarker i anspråk eftersom de använder redan befinliga marker och system.
12 mars, 2008 kl 14:39
Var finns algodling på CO2 och kväve? Både vid förbränning kan man ju rena och tillvarata CO2 och kväve — och vid vattenrening kan man också odla alger.
12 mars, 2008 kl 14:54
Sant. Det beror väl på att det inte finns några skolskaliga anläggningar för detta än så länge.
Men eftersom möjligheterna finns för slutna system så är ju vattenkonsumtionen mycket marginell, samt att det kan bli otroligt areaeffektivt. Dessutom som du säger, en nästintill negativ effekt på CO2, eftersom CO2 kan bindas upp i detta bränsle såsom i träd, även om omsättningen är klart snabbare.
Jag tror på dom, och ser man på investeringar så verkar de med stålar även de hoppas på stora framsteg.
14 mars, 2008 kl 20:15
[...] Det är med glädje man läser tidningarna så här på morgonen i Mexico. Det är mycket bra att regeringen tar ett steg i rätt riktning och öppnar möjligheterna för klimatvänlig teknik. Istället för etanolet som allt mer visat sig som ett dåligt alternativ. Jag rekommenderar er att läsa Lunkens inlägg om hur bra olika bränslealternativ är. [...]