Wikitude – paradigmskifte i mobil geotaggad information

Det här tycker jag är läckert!

I dagens smartphones (tex Iphone, Androidlurar, Maemolurar etc etc) så finns det ofta GPS och elektroniskt kompass samt ett gyro som känner av hur du håller telefonen. Tex så kan bilden vändas om du vänder telefonen så att du får widescreen om du hellre vill ha den vyn. Dessa tre egenskaper gör att telefonen kan känna av var den är, åt vilket håll den riktas geografiskt, samt hur den hålls lokalt. Det ger användaren helt nya möjligheter.

Tänk dig att du riktar din kamera mot en landskapsvy och telefonen kan ge dig information om intressanta saker i denna vy. Låter det lite science fiction? Det är det inte. Om telefonen vet var du är så kan den enkelt pinpointa dig på en världskarta, tex Google earth. På Google earth finns det massor med information som både Google och användarna lägger upp. Sedan vet telefonen åt vilket håll du riktar den (samt hur mycket du zoomar) vilket gör att den enkelt kan räkna ut vad du i sökaren. Det enda som återstår är hur mycket du lutar telefonen, och här kommer gyrot in. Därmed har vi sammanfattat appen Wikitude World Browser.

Denna information som matchas mot det du har i sökaren kan givetvis samköras mot information och sajter (sk overlays) såsom Wikipedia, Youtube, Googlesökningar, Eniro, Coffeeshops in Amsterdam etc. Det gör att du får information om tex historiska monument, världsarv, välkända idrottshändelser, resturanger, boende, huspriser etc etc… you name it! Du kan vara med och lägga till info om du vill på wikitude.me. Det lär leda till att mängden information kommer ständigt att läggas till, uppdateras och förnyas.

Denna applikation finns för IPhone, Android och Symbian.

Det är lite som den allvetande skräphögen och Star Trek när man tänker å det en stund och inser potentialen med denna mängd lokaliserad positionsdefinierad information. Next generation GIS!

Roads? Where we’re going, we don’t need roads!!!

Fri diskussion

Mina kära läsare gillar att diskutera, och det är mycket roligt. Dock så har jag den ondskefulla viljan att kommentarerna till ett inlägg bör handla om ämnet i just nämnda inlägg. När så inte blir fallet och diskussionerna till slut hamnar inom andra ämnen såsom vindkraft och solkraft så vill jag mest städa, men även diskutera. Det leder till en oönskad tvekamp inom mitt pedandiska kaosmättade intellekt….

Så… därför har jag nu skapat en sida där man kan diskutera valfritt ämne. Dock finns det inga underrubriker utan det är en fet tråd med allt vad man vill snacka om…

Alla kommentarer som hädanefter inte hör hemma i en tråd flyttas nu hit… alternativt raderas. Tom så är troligheten att de raderas mycket större eftersom det inte finns ngn smidig funktion för att flytta kommentarer till en anna sida. Så… låt mig slippa städa.

Dropbox för Android snart på väg!

Dropbox som jag skrivit om i ett tidigare inlägg kommer snart med en app för Android. Det har funnits tidigare för IPhone. Det borde helt enkelt vara lysande för att enkelt kunna dumpa bilder och videos tagna med din telefon på dina datorer.

Bara att slippa en uppladdningssida a la Facebook, Picasa eller box.net gör Dropbox till en lysande app.

Läs mer på Swedroid och Geek.com

LinuxMint – funkar det eller?

Tänkte bara lägga in ett lite inlägg om LinuxMint som jag numera använder framför Ubuntu. Det funkar mycket bra… att rekommendera. Man skall veta att det bygger på Ubuntu så mycket är detsamma, men det är snyggare, funkar bra och har ett trevligt community.

Vissa saker stör jag mig dock på, vilket antagligen beror på att jag har mina linuxgrunder i Ubuntu. Man är van med ett sätt och plsötsligt är det kanske lite annorlunda… men testa gärna att ladda ned ngn version. Fluxbox-varianten är anpassade att dra mindre systemresurser vilket jag har testat på en gammal burk. Den blev riktigt snabb. Passar bra att testa i ViretualBox tex

OIKOS 28 – dag 2

Dagen inleddes med Sture Hansson från Stockholms universitet som pratade om näringsvävar i Östersjön. Vi vet alla att torsken inte är i närheten av sina nivåer på 80-talet då fångsten av torsk i Östersjön stod för över 20% av all torsk som fångades i världen. Man kan med nedanstående graf lätt klura ut vad torsk normalt äter.

Torsk (cod), skarpsill (sprat) och sill (herring)

Skarpsill ingår givetvis i näringsväven som inkluderar andra fiskar och Sture presnterade effekter på kustnära bestånd av abborre och gädda. Man har trott att brist på zooplankton (pga höga skarpsillnivåer) har gett negativ effekt på abborre och gädda, men det visar sig att halten av zooplankton inte verkar ha varit särskilt låg, så då är frågan vad som verkligen är orsaken. Är de höga bestånd en av spigg en av orsakerna, de kanske käkar upp en hel del rom? eller är det göteborgarna?

Rickard Degerman pratade sedan om huruvida mer regn skulle påverka fiskbestånden och presenterade pågående försök på storspigg, näringsämnen och glukos (kolkälla). Ökad nederbörd förväntas med ett varmare klimat och detta kan leda till ökad koltransport till haven. Frågan är om detta kan få vågskålen att rinna över mot bakteriebaserat näringsväv istället för det klassiska växt och djurplankton-systemet. Om detta sker lär effektiviteten minska i näringsväven vilket leder till minskad tillväxt av tex fisk. Ökade halter av kol verkade inte ge större storspigg utan snarare tvärtom, vilket bestyrkte hypotesen. Projektet fortgår dock!

Anders Nissling från Gotlands universitet fortsatte sedan att avhandla olika strategier av förökning hos skrubbskädda beroende på olika salthalter. Vid hägre salthalt så ökar vattendensiteten och äggen kan sväva fritt i vattnet. Kustnära romläggning i lägre salthalt längre in i Östersjön sker dock på botten. Anders visade på hur viktigt saltvatteninflödet var för skrubbskäddans olika strategier.

Mårten Hjernquist förde vidare stafettpinnen genom att visa hur sjöfågel är bundna till skarpsillbeståndet, vilket idag ligger mycket högt. Detta har varit positivt för sjöfåglarna (sillgrissla, tordmule och silltrut) i Östersjön.

Nästa i raden är en inbjuden talare Patrik Rönnbäck (SWEDESD (Swedish International Centre ofEducation for Sustainable Development), Gotland University) som pratar om ekologers roll i samhället. En viktig fråga då det är mycket kunskap bland ekologer som behövs i beslutfattande och i bevarandesyfte. Vad vill vi att jorden skall innehålla i framtiden. Ekologer måste stärka sin roll och höja sitt anseende anser jag själv och även Patrik. Men det viktiga här är att ekologer måste bli bättre att prata andra människors språk, och då menar vi politiker, ekonomer och opinionen, dvs alla övriga medborgare. Det är ofta något som speciellt universitetsanställda inte prioriterar. En fråga som Patrik tar upp som gör att man hajjar till är: Hur många insekter krävs för att producera en hamburgare? Det kan man fundera på. Idag måste stora odlingar i tex Kina handpollineras pga brist av pollinerare vilket beror på allt från överanvändning av herbicider och pesticider, samt övrig exploatering och miljögiftutsläpp. Det är ganska kostsamt att behöva ta över binas roll som alltid har ”jobbat” gratis.

En annan mycket kostsam produktion är odlad lax i Norge. Där har man visat att näringläckaget från dessa odlingar motsvarar näringsutsläppet från mellan 3-3,7 miljoner invånare. Dvs i samma storleksmängd som hela landets befolkning. Här finns det mycket att göra och man kan undra vad som hade hänt innanhav som Östersjön om man hade haft liknande odlingar där.

Hur värdesätter man natur? Värdens BNP är idag ca 33 trillioner USD/år och man har börjat uppskatta världens naturvärden till uppemot 50 trillioner USD. Detta känns dock ganska löjligt eftersom man inte skulle kunna överleva utan dessa så egentligen borde de enligt mig vara ovärdeliga, men för att börja prata samma språk så är nog liknande uppskattningar nödvändiga.

Ingibjörg S. Jónsdóttir pratade sedan om gäss och huruvida gäss påverkar vegetationen via överbetning och med erosion och saltaugmentation som följd.

Lisa Dessborn pratade sedan om gräsänder och deras synkning av äggkläckning med myggökning. Bevis på att så skulle vara fallet har inte hittats.

Mikael Jönsson pratade sedan om hur grumligt vatten påverkar fiskars födosök och hur väl dom lyckas med att jaga sina byten. I hans fall hade de undersökt gädda på mört och mört på djurplankton. Det verkar som om större fiskar (som jagar större byten) behöver lägga mer energi på födosök och misslyckas oftare i sina attacker. Detta verkar dock inte gälla mindre fisk och mer orörliga byten.

Martin Olofsson visade sedan hur man kan övervaka möss predation på övervintrande fjärilar (påfågelöga och nässelfjäril) mha infraröd teknik. Där fick man se försvarsmekanismer hos dessa fjärilar genom att vifta på vingarna och alstra ljud som skrämmer iväg närgångna möss. Allt i totalt mörker.

Hanna Kokko som är inbjuden talare och vinnare av Per Brink Oikos Award tar upp exempel från naturen som påminner om människans överexploatering av gemensamma resurser som har gett uttrycket: Tragedy of the commons – a shared resource will always be overexploited by selfish actors. En väldigt ointelligent design av evolution (som ändå funkar) är den lilla fisken Amazonian Molly, som har förökat sig asexuellt de senaste ca 50000 generationerna. Dock behöver dom spermier för att bli fertila och föröka sig asexuellt, men inga genutbyten eller ihopslagningar sker med mjölke från någon hane (som givetvis är av annan men närbesläktad art). Problemet är dock att eftersom i princip alla ägg som produceras blir en individ så konkurrerar denna art ut andra arter pga sin lyckade strategi. Problemet är dock att även de nödvändiga hanarna av den andra arten utkonkurreras och dör ut, vilket ger utdöende av the Amazonian Molly likaså. Hur kan det då komma sig att de fortfarande finns kvar. Ja, troligen via metapopulationsteori vilket man kan läsa vidare om. Är denna art en parasit på den andra arten? Fungerar de olika biologiska termerna för dessa ”nya” system? Hannarna art skulle överleva om dessa hannar vidarebefodrade ett beteende att välja bort the Amazonian Molly, vilket det visar sig att de börjar göra…

Fortsättning följer imorgon…

OIKOS 28 – dag 1

Idag sitter jag på en ekologikonferens OIKOS och direktrapporterar. Årets OIKOS går av stapeln i Visby och snön ligger djup på taken.

Dagen började med presentation av GBIF (Global biodiversity information facility) vilket är ett projekt att samla information om alla jordens arter i en gemensam portal och databas. Projektet är givetvis mycket långsiktigt och lär aldrig bli färdigt då man inkluderar arters spridning och så småningom klimatdata. Allt för att man skall kunna följa förändringar på global nivå av arters utbredning och orsak till denna.

Testa gärna att söka på en art, tex Margaritifera margaritifera (flodpärlmussla), så får man följande resultat.

Projektet är överväldigande och imponerande. Man räknar med att det nu finns över 200 miljoner records i GBIF.

Andra föredrag har handlat om fjällräven och dessa genetiska variation. Det visar sig att havsis är viktigare än avstånd när det gäller att knyta ihop populationer. Det finns genflöde mellan populationer som ligger långt ifrån varandra, tex Svalbard och Nordamerika och med ett smältande Arktis ökar isoleringen mellan fjällrävspopulationer.

Ett mycket bra föredrag om flodkräftans tillbakagång pga introduktion av signalkräftan hölls av Fiskeriverkets Lennart Edsman. Det stora problemet är inte att det fiskas mycket kräftor utan den olagliga utsättningen av signalkräftor i vatten där den inte redan har utplanterats. Signalkräftan är nämligen en bärare av kräftpesten som slår ut flodkräftan. Dock är inte som många tror signalkräftan immun mot kräftpesten utan aven den drabbas av denna parasit. Detta gör att man även kan slå ut livskraftiga signalkräftspopulationer med introduktion av en smittad signalkräfta. Andra myter som finns är att signalkräftan växer mycket snabbare än flodkräftan eller att den skulle vara en inhemsk art. Det är olagligt att utan tillstånd sprida arter mellan olika vatten och det finns skäl varför det är det. Så… informera era bekantskaper att så är fallet. Fiskeriverket kör nu en informationskampanj ang detta som absolut bör uppmärksammas.

Etta par föredrag har handlat om biodiversitet och lantbruk. I år är det internationella året för biodiversitet. Man har gjort likadana undersökningar över hela Europa för att se hur växter, insekter, fåglar och biologisk kontroll påverkas av intensivt jordbruk. Detta inkluderar herbiscider, pesticider, fungiscider och gödsling och allt som vi antar har på nytt påvisats, men den här gången mycket konsekvent. Speciellt herbicider påverkar biodiversiteten men även övriga gifter och näringsämnen visar samma effekt. Ekologiska jordbruk och jordbruk som använder gifter på ett mycket mer kontrollerat och intelligent sätt visar klart högre biodiversitet än konventionella jordbruk.

Motsättningen mellan biodiversitet och att mätta världens munnar (som kräver ökad andel förädlade råvaror såsom kött) är alltså inte enkel.

Vidare handlar det om artsammansättningar i ängen samt effekter på arter, artsammansättningar och biodiversitet av skogsgödsling. Skillnader mellan vattendrag genom skog och öppna fält vad det gäller primärproduktion och nedbrytbart material.

Bäst hittills enligt mig själv var Olle Calles (Karlstads universitet) som berättade om åtgärder för att underlätta fiskars passage upp och ned förbi vattenkraftverk. Kul att se att relativt enkla åtgärder kan ge stora effekter. Jag tror att jag måste starta ett företag med Olle. Det finns en del att göra och kraftbolagen har pengar att greenwasha dem själva.

Martin Österling (Karlstads universitet) avslutar dagen med ett föredrag om flodpärlmusslans liv och leverne i samband med öring. Flodpärlmusslans tidiga stadie som larv parasiterar öringens gälar och därmed är beroende av öringens spridning. Kostsamt för öringen som kan dö av angreppet men givetvis vore det ödesdigert för musslan om alla dog av angreppet. Bra exempel på co-evolution, vilket är ytterligare ett i den otroligt långa raden med argument mot intelligent design.

Konferensen fortsätter imorgon….

Soldrivet guds ord till Haiti – man måste driva med dem!!!

När befolkningen på Haiti behöver all hjälp man kan tänka sig så har ett företag bestående av några kristna stollar kommit på att de ska skicka 600 soldrivna MP3-spelare med högtalare laddade med bibeln på kreolska, se länk, för att trösta invånarna. Varje apparat skall kunna ge 300 personer i taget något slags imaginärt hopp.

Det får mig att fundera en hel del…

Är det inte att förnedra en hel utsatt befolkning? Här har nig några plastgrunkor med en minimal solcell på baksidan och en handvev för att ladda batteriet så ni kan lyssna på (och endast lyssna på) nya testamentet. Man har nämligen lagt in tramset på ett inbyggt minne. Det kommer nog att få er att må lite bättre medans ni letar efter försvunna familjemedlemmar, amputerar ngn arm och försöker hitta mat för dagen och bygger något slags boende av plåt.

Detta företag vill givetvis bara synas och få sina grejjor i media (och jag hjälper dom). De skiter troligen fullständigt i människorna på Haiti, för då hade de skicka något användbart… Hade de åtminstone skickat pappersbiblar så hade man kunnat använda dem till bränsle att värma nödsändningarna med. Dessa plastapparater duger inte ens till det då de garanterat innehåller tungmetaller och bromerade flamskyddsmedel.

Jag antar att detta företag inte kommer att stå för omhändertagandet av manicken när den gått sönder.

Jag är riktigt upprörd…!

Fast man kanske skulle ta och skicka några gamla ljudböcker av Guillou till Haiti så man blir av med dem någongång. Frågan är dock hur tätt måste dom inte sitta för att alla 300 samtidigt ska kunna höra?

Mobile green

Ofta när man är ute i handeln eller snackar med folk som tror att jag vet allt om hur man lever/konsumerar grönt så skulle man vilja ha en åtkomlig liten applikation som kan hjälpa en med just detta. Nu har Svenska Naturskyddsföreningen skapat en IPhone-app för just detta.

Iphone-app Gröna tips

Själv håller jag på att bestämma mig vilken Android-telefon jag skall köpa, eftersom jag gillar konceptet OpenSource 3*10⁷⁵ gånger mer än propreitär programvara och utvecklingsmiljö. Dock har SNF lovat att det skall dyka upp en Android-app som gör samma sak.

Det är bra.

OpenStreetMap och Port-au-Prince (Haiti)

När det kommer till uppdateringar av karta på ideell basis verkar OpenSource övertyga gång på gång. Senast berättar bloggen Brain Off hur OSM-kartan över Port-au-Prince har uppdaterats över 400 ggr på en vecka (tom 14 januari). Fram till idag är nog uppdateringarna klart fler. Man har huvudsakligen använt sig av Yahoos satellitbilder och info från gamla CIA-kartor. OSM har även fått tillstånd att använda sig av GeoEyes satellitbilder som är tagna efter jordbävningen och därmed kan man tagga raserade byggnader. Flera hjälpinsatser har bett om specifik information från OSM och denna läggs upp om möjlighet finnes.

Här ser du skillnaden mellan Port-au-Prince i OSM före skalvet och idag.

Port-au-Pince pre-quake

Port-au-Prince post-quake

Och bara för att få lite jämförelse så har ni Googles karta över samma område.

Google Maps - Port-au-Prince

Samordning på Haiti mha GIS

Efter den fruktansvärda katastrofen på Haiti så är ett av de stora problemet för effektivt hjälparbete att samordna alla insatser, samt dokumentera och följa upp vad som setts och görs. Dessutom så är det ibland svårt med gamla klassiska papperskartor efter en större katastrof eftersom gator och byggnader helt enkelt kan vara bortspolade eller jämnade med marken. Mha av GPSer och en enkel webbaserad platform kan man börja försöka få ordning i kaoset.

Ushahidi är en webplats där man har tagit tag i detta och den fungerar även som en portal för nyheter och annan information som kan vara nödvändig. Den bygger på Google Maps API.

Det skall bli intressant att få se en utvärdering av detta efter att hjälparbetet pågått en tid.

Intelligent termostat inklusive det mesta

Jag har lite svårt att kalla digitala instrument för intelligenta eftersom intelligens betyder att man kan dra en slutsats av information, alternativt jämförbart med insikt. Låt mig dock inte älta om detta utan presentera vad man sedan länge borde ha haft när det gäller termostat. Idag har vi otroliga datorer i varje telefon, snajdiga processorer i MP3-spelare och internetuppkoppling i radion som vi låter stå på toaletten. Men där vi behöver lite smartness för att spara pengar och trimma inomhusklimatet har vi inte sett så många produkter. Nu börjar dom dock att komma.

Vad sägs om en termostat som är uppkopplad mot dina eluttag, elleverantör, internet, väderstation och klimatanläggning för att du skall se var strömmen förbrukas och din leverantör debiterar dig för din faktiska förbrukning istället för att chansa och ta betalt i förhand baserat på din gamla ohållbara förbrukning. Givetvis borde detta leda till fjärstyrningsmöjligheter antar jag. Silver Stat 7 från SilverPac är ett exempel. Dessutom är den en digital fotoram/mediaspelare som kan spela upp filer från din server via det trådlösa nätverkat…. alternativt vara en FM-radio.

När kommer sop-Vattenfall med sina kartellgelikar att kunna erbjuda sina kunder något liknande…. Öh, låt mig gissa…… ALDRIG????

en display

en annan display

Lite specs:

• 7” Touch LCD

• Windows Embedded CE 6.0 R3

• 64 MB DDR RAM (upgradable to 128 MB)

• 128 MB Flash Memory (upgradable to 4 GB)

• 1 x USB (Standard A)

• Intelligent 7 day programmable thermostat for HVAC control

• IEEE 802.15.4 ZigBee wireless interface to monitor Smart Meters

• 802.11g Wi-Fi interface for home and internet networking connection

• Z-Wave Home Automation Interface to Manage Lighting and Appliances

• DLNA Compliant

• FM Radio for convenience and local news broadcasts and emergency information

• Built-In Speakers

• Digital Picture Frame and Media Player can play content from network or internet

• Digital Clock, Calendar, Scheduler, Task Manager for Home Control and more

Biogas från Östersjöns alger

Östersjön är övergödslad, vilket betyder att näringsämnen såsom kväve och fosfor finns i för höga halter tack vare våra utsläpp. Detta leder till ökad primärproduktion, algblomningar och sedermera syrebrist, vilket är högst obra.

Alger i närbild

Kan man skörda dessa? Går det att få en ekonomi utifrån att samla in alger och därmed få en minskning av näringsämnen i Östersjön? Nja… varför inte. Speciellt algmattorna som sköljs in på stränderna och ligger och ruttnar borde ligga i allas intressen att få bort.

Algblomning i Östersjön

På havet.nu kan man läsa om ett projekt angående detta. Havet.nu är förövrigt en mycket bra sajt om man är intresserad av havet som forskningsobjekt och vill följa med att läsa de senaste rönen ang våra livsviktiga hav.

Det finns flera fördelar med att skörda alger från Östersjön och använda råvaran för produktion av biogas. För lokalbefolkningen är vinsten uppenbar. De enorma algmassorna som sköljs upp på stränder runt Trelleborg, gör att det periodvis ligger en doft av ruttnande alger över hela regionen som är långt ifrån angenäm. På många platser blir stränderna dessutom oanvändbara för bad och rekreation. Finns det möjlighet att skörda algerna och dessutom få en användbar produkt, skulle det vara mycket uppskattat.

Industriell ekologi på KTH är initiativtagarna och det skall bli intressant att följa projektet. Intressant blir det att jämföra försöken med att odla alger själv, vilket hittills inte har lyckats tillräckligt bra för att få en bra ekonomi i det hela. Förhoppningsvis är detta bara en tidsfråga. Läs gärna inläggen jag skrivit ang alger.

Hur man driver med ID och övrig fundamentalism…

The Onion är bra… Blev tipsad av bloggen Ting och Tankar om The Onions artikel ang hur sumererna reagerade när gud dök upp och skapade världen 6000 B.C.

”The Sumerian people must have found God’s making of heaven and earth in the middle of their well-established society to be more of an annoyance than anything else,” said Paul Helund, ancient history professor at Cornell University. ”If what the pictographs indicate are true, His loud voice interrupted their ancient prayer rituals for an entire week.”

According to the cuneiform tablets, Sumerians found God’s most puzzling act to be the creation from dust of the first two human beings.

”These two people made in his image do not know how to communicate, lack skills in both mathematics and farming, and have the intellectual capacity of an infant,” one Sumerian philosopher wrote. ”They must be the creation of a complete idiot.”

Humor när den är som bäst…

Rörligt elpris 14 kr/kWh – rekord i eftermiddag

I eftermiddag låter jag endast LED-lamporna lysa eftersom jag som vindkraftsdelägare har fast pris på mina andels-kWh men de utöver dessa ligger som rörligt, vilket är Nordpools spotpris plus påslag.

Är det nu som LED-lamporna betalar sig?

Jobba, backup och fildelning i molnet – Dropbox

Det är inne att arbeta i molnet, cloud computing, och jag har testat några olika lösningar. Men nu har jag använt Dropbox ett tag och jag måste säga att jag är helnöjd. Det fungerar så att du registrerar dig och får 2 Gb utrymme. Det finns flera ställen på nätet där man kan få det, men Dropbox har några fördelar som gör att jag gillar det skarpt.

• Man laddar ned en klient som integrerar sig i sin filhanterare, vilket gör att man drar och släpper de filer man vill ladda upp till Dropbox-mappen i den hemmamapp. Kan inte bli enklare…
• Klienten finns för alla stora plattformar: Linux, Mac och Window$. Detta gör att man lätt kan kan ha olika operativsystem på jobbet, hemma och i bastun…
• Klienten ser till att uppdatera alla filer så att man alltid har den senaste versionen uppladdad. När man sitter och arbetar i ett dokument i Dropbox-mappen så vet man att den speglas direkt upp mot servern. Glöm förvirring ang senaste version eller vilket USB-minne det låg på när jag tog hem det från jobbet…
• Inga restriktioner ang filtyp eller storlek (så länge det finns plats på ditt konto)
• Filerna finns alltså båda lokalt och i molnet, vilket gör att man inte behöver ha en uppkoppling för att arbeta i dokumentet. Så fort man kopplar upp sig synkas filerna utan att man behöver göra ngt.
• Man väljer vilka mappar som delas ut till allmänhet, tex bilder. Se detta exempel: Demo
• Man kan välja att dela ut mappar till ett fåtal andra Dropbox-användare (då skyddade med lösenord), som då får full tillgänglighet att arbeta med dessa dokument. Mycket bra om man arbetar i en projektgrupp och vill ha en gemensam folder… och alla kan ha olika OS.
• Är man på en tillfällig dator kommer man åt filerna genom att logga in sig på sitt konto via webbrowsern.
• Det finns klient för IPhone och det är en på gång för Android. Annars finns andra program som gör att man kan synka Androidtelefoner.
• Vill man ha större utrymme så är det bara att betala en avgift.

Dropbox i LinuxMint

Man ser på skärmskottet ovan att mappen Photos håller på att uppdateras, de andra är synkade och klara…

Fördelar gentemot tjänster såsom Ubuntu One, Box.net och Google documents är därmed glasklara.

Så, ut i molnet och se till att vissa filer finns på alla dina datorer, backuppade och inte längre något problem med att hitta den senaste versionen bland olika datorer eller USB-minnen.

Test av halogenersättnings-LED GU10 3W

Tog mig mod att köpa en GU10-LED 3W CREE för över 200 kronor, men äntligen är jag nöjd. Jag har satt upp den i en lampskärm ovanför delar av min chileodling som ljusstöd under den mörka årstiden. Föredelen mot en halogen är förutom effektförbättringen att den inte värmer plantan och man kan ha den närmare bladen utan att riskera att man bränner den.

CREE 3W GU10

Ljuset ser rött ut på bilden men känns mycket bra i sin varmvita ton. Jag skulle tro att den motsvarar 15-20W halogen i ljusstyrka. Kanske närmare 15 än 20…

jämförelse CREE och Jansjö

Här ser man jämförelse mot ljuset från IKEAs Jansjö. Jansjö har ett starkt ljus som är klart vitare i temperatur, samt en lins som gör att ljuskäglan avtar mycket skarpt åt sidorna. GU10 CREE är mjukare i övergången… Att rekommendera klart framför Julas och COs varianter som jag tagit upp tidigare.

btw…. liket lever!

Få koll på din elföbrukning i datorn

Vill man få sin momentanförbrukning av el rakt in i datorn så behöver man koppla på någonting på sin elmätare. Enklast vore att sätta en detektor på elmätaren som sänder signaler till en dator. Uninel erbjuder en lösning där man kopplar en detektor på elmätaren till COM-porten på datorn. COM-port är det inte många datorer som har idag så man erbjuder även en lösning för USB-port. Dock kräver hela lösningen en sladd mellan detektor och dator.

Webbgränssnitt av Uninel

Mjukvaran som medföljer är endast för Windows så jag som är Linuxanvändare testade först att köra det via Wine, vilket jag inte fick att fungera. Då testade jag att köra det på ett virtualiserat XP, vilket såsmåningom funkade.

Detektor på elmätare

Att se sin momentanförbrukning hjälper en att inse vad som drar mycket ström och vad man kan spara in på. Man kan slå på och av maskiner, värme, varmvattenberedare, lampor, brödrost och dammsugare och se hur förbrukningen ändras.

Uninels lösning är bra, men har en del övrigt att önska. Tex stöd för andra OS än M$, trådlös anslutning, webblösning för att se sin förbrukning från annan plats bl.a. Förhoppningsvis så kommer det såsmåningom.

Få farmor att hjälpa till att mappa OSM

Vi orkar inte alltid släpa med os GPS eller laptop ut i barnvagnen när man går i ens närmaste omgivningar, men ändå är det vägskyltar, vägnummer och pubar eller postkontor som man vill lägga in i OpenStreetMap, så att den blir så komplett som möjligt till allas användning. Då kan man skriva ut en kartbit på papper och fylla i det man vill med penna. Sedan tar man och mappar när man kommer hem.

Men, även Farmor eller grannpöjken skulle tycka det var kul att få hjälpa till, så varför inte skriva ut några kartbitar till dem med, och sedan engagera grannskapet och byalaget. Man kan dessutom skicka in eller skanna in sina uppdaterade kartor och skicka till Los Angeles så gör andra de digitala uppdateringarna åt en.

Läs mer på Walking Papers, zooma in dit eller farmors närområde, xportera till pdf och skriv ut. Lägg i skötväskan, ditt barns eller farmors, och skriv upp lite husnummer där ni går… Blir en rolig mappning utan jobbig teknik…

Tacka Steve

Billig kärnkraft!

Ontario i Kanada samlar in offerter för nya kärnkraftverk. Areva skickar in en offert på 23,6 miljarder kanadensiska dollar för två 1600 MW reaktorer, men kan inte garantera att slutpriset blir detta. Har det något med byggandet av Olkiluoto i Finland att göra tro? Atomic Energy of Canada Ltd offererar två 1200 MW reaktorer för 26 miljarder kanadensiska dollar. Dollarn står idag i 6,75 SEK, vilket ger 175 miljarder SEK för dessa två reaktorer, eller 73000 SEK per kW. Läs mer på Clean Break och Toronto Star.

En vanlig solpanel för en privatperson på 150 W kostar 10000 SEK, det blir med andra ord samma pris som för solceller. Köper man många solceller får man nog ett bättre pris.

Sedan kan man ju undra vad slutförvaret kommer att kosta vilket inte går att uppskatta förrän man undersökt markförhållandena osv.

Nu kommer flera att påpeka att man inte kan jämföra solceller med kärnkraft, vad det gäller driftbalanser, solsäkerhet mm mm, men Ontario tycker i alla fall att det är för dyrt. Det är ett räkneexempel och vill vi ha ett till? Ett 3 MW vindkraftverk producerar inte 3 MW hela tiden, utan kan kanske komma upp i 25% på årligt genomsnitt om det går bra. 0,75 MW mao, eller 750 kW. Med kärnkraftspriser så blir det då nästan 55 miljoner SEK för ett verk…

Verkar som om sol, vind, vatten och våg blir billigare och billigare, kärnkraft dyrare och dyrare…

Är det inte dags att tänka i nya banor?

Ny teori

Länge sedan jag tog upp det här med vetenskap och religion. Jag skall inte tjata men jag fann denna bild mycket rolig. Funnen på Richard Dawkins Facebook-sida.

The war of the arcs