Dagen inleddes med Sture Hansson från Stockholms universitet som pratade om näringsvävar i Östersjön. Vi vet alla att torsken inte är i närheten av sina nivåer på 80-talet då fångsten av torsk i Östersjön stod för över 20% av all torsk som fångades i världen. Man kan med nedanstående graf lätt klura ut vad torsk normalt äter.
Torsk (cod), skarpsill (sprat) och sill (herring)
Skarpsill ingår givetvis i näringsväven som inkluderar andra fiskar och Sture presnterade effekter på kustnära bestånd av abborre och gädda. Man har trott att brist på zooplankton (pga höga skarpsillnivåer) har gett negativ effekt på abborre och gädda, men det visar sig att halten av zooplankton inte verkar ha varit särskilt låg, så då är frågan vad som verkligen är orsaken. Är de höga bestånd en av spigg en av orsakerna, de kanske käkar upp en hel del rom? eller är det göteborgarna?
Rickard Degerman pratade sedan om huruvida mer regn skulle påverka fiskbestånden och presenterade pågående försök på storspigg, näringsämnen och glukos (kolkälla). Ökad nederbörd förväntas med ett varmare klimat och detta kan leda till ökad koltransport till haven. Frågan är om detta kan få vågskålen att rinna över mot bakteriebaserat näringsväv istället för det klassiska växt och djurplankton-systemet. Om detta sker lär effektiviteten minska i näringsväven vilket leder till minskad tillväxt av tex fisk. Ökade halter av kol verkade inte ge större storspigg utan snarare tvärtom, vilket bestyrkte hypotesen. Projektet fortgår dock!
Anders Nissling från Gotlands universitet fortsatte sedan att avhandla olika strategier av förökning hos skrubbskädda beroende på olika salthalter. Vid hägre salthalt så ökar vattendensiteten och äggen kan sväva fritt i vattnet. Kustnära romläggning i lägre salthalt längre in i Östersjön sker dock på botten. Anders visade på hur viktigt saltvatteninflödet var för skrubbskäddans olika strategier.
Mårten Hjernquist förde vidare stafettpinnen genom att visa hur sjöfågel är bundna till skarpsillbeståndet, vilket idag ligger mycket högt. Detta har varit positivt för sjöfåglarna (sillgrissla, tordmule och silltrut) i Östersjön.
Nästa i raden är en inbjuden talare Patrik Rönnbäck (SWEDESD (Swedish International Centre ofEducation for Sustainable Development), Gotland University) som pratar om ekologers roll i samhället. En viktig fråga då det är mycket kunskap bland ekologer som behövs i beslutfattande och i bevarandesyfte. Vad vill vi att jorden skall innehålla i framtiden. Ekologer måste stärka sin roll och höja sitt anseende anser jag själv och även Patrik. Men det viktiga här är att ekologer måste bli bättre att prata andra människors språk, och då menar vi politiker, ekonomer och opinionen, dvs alla övriga medborgare. Det är ofta något som speciellt universitetsanställda inte prioriterar. En fråga som Patrik tar upp som gör att man hajjar till är: Hur många insekter krävs för att producera en hamburgare? Det kan man fundera på. Idag måste stora odlingar i tex Kina handpollineras pga brist av pollinerare vilket beror på allt från överanvändning av herbicider och pesticider, samt övrig exploatering och miljögiftutsläpp. Det är ganska kostsamt att behöva ta över binas roll som alltid har ”jobbat” gratis.
En annan mycket kostsam produktion är odlad lax i Norge. Där har man visat att näringläckaget från dessa odlingar motsvarar näringsutsläppet från mellan 3-3,7 miljoner invånare. Dvs i samma storleksmängd som hela landets befolkning. Här finns det mycket att göra och man kan undra vad som hade hänt innanhav som Östersjön om man hade haft liknande odlingar där.
Hur värdesätter man natur? Värdens BNP är idag ca 33 trillioner USD/år och man har börjat uppskatta världens naturvärden till uppemot 50 trillioner USD. Detta känns dock ganska löjligt eftersom man inte skulle kunna överleva utan dessa så egentligen borde de enligt mig vara ovärdeliga, men för att börja prata samma språk så är nog liknande uppskattningar nödvändiga.
Ingibjörg S. Jónsdóttir pratade sedan om gäss och huruvida gäss påverkar vegetationen via överbetning och med erosion och saltaugmentation som följd.
Lisa Dessborn pratade sedan om gräsänder och deras synkning av äggkläckning med myggökning. Bevis på att så skulle vara fallet har inte hittats.
Mikael Jönsson pratade sedan om hur grumligt vatten påverkar fiskars födosök och hur väl dom lyckas med att jaga sina byten. I hans fall hade de undersökt gädda på mört och mört på djurplankton. Det verkar som om större fiskar (som jagar större byten) behöver lägga mer energi på födosök och misslyckas oftare i sina attacker. Detta verkar dock inte gälla mindre fisk och mer orörliga byten.
Martin Olofsson visade sedan hur man kan övervaka möss predation på övervintrande fjärilar (påfågelöga och nässelfjäril) mha infraröd teknik. Där fick man se försvarsmekanismer hos dessa fjärilar genom att vifta på vingarna och alstra ljud som skrämmer iväg närgångna möss. Allt i totalt mörker.
Hanna Kokko som är inbjuden talare och vinnare av Per Brink Oikos Award tar upp exempel från naturen som påminner om människans överexploatering av gemensamma resurser som har gett uttrycket: Tragedy of the commons – a shared resource will always be overexploited by selfish actors. En väldigt ointelligent design av evolution (som ändå funkar) är den lilla fisken Amazonian Molly, som har förökat sig asexuellt de senaste ca 50000 generationerna. Dock behöver dom spermier för att bli fertila och föröka sig asexuellt, men inga genutbyten eller ihopslagningar sker med mjölke från någon hane (som givetvis är av annan men närbesläktad art). Problemet är dock att eftersom i princip alla ägg som produceras blir en individ så konkurrerar denna art ut andra arter pga sin lyckade strategi. Problemet är dock att även de nödvändiga hanarna av den andra arten utkonkurreras och dör ut, vilket ger utdöende av the Amazonian Molly likaså. Hur kan det då komma sig att de fortfarande finns kvar. Ja, troligen via metapopulationsteori vilket man kan läsa vidare om. Är denna art en parasit på den andra arten? Fungerar de olika biologiska termerna för dessa ”nya” system? Hannarna art skulle överleva om dessa hannar vidarebefodrade ett beteende att välja bort the Amazonian Molly, vilket det visar sig att de börjar göra…
Fortsättning följer imorgon…
